Adrian Russo, kriminalvårdschef på Hinseberg

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Personer med psykiatriska tillstånd lagförs oftare, och är också överrepresenterade i misskötsamheter i häktet”, säger kriminalvårdschefen Adrian Russo. Hör honom berätta om hur en person med psykos kan hamna i isoleringscell. Foto: Kriminalvården/TT

Fler isoleras i häkte och fängelse – anstaltschef: ”Det är en säkerhetsåtgärd”

Publicerad

Det har blivit vanligare att häktade och dömda placeras i isoleringscell. Kriminalvården pekar på det ansträngda beläggningsläget, men det är inte hela förklaringen.

– Lagstiftningen beaktar inte personers psykiska mående, utan handlar i första hand om säkerhetsaspekten, säger Adrian Russo, kriminalvårdschef på Hinsebergsanstalten.

Allt fler intagna i svenska häkten och anstalter placeras i isoleringscell. Mellan 2022 och 2023 ökade antalet beslut om isolering, så kallad avskiljning, med 24 procent. Kriminalvården pekar i sin årsrapport på att det ansträngda beläggningsläget, där förtätning och dubbelrum har lett till en ökad frustration bland intagna, kan vara en förklaring till ökningen.

– Är man utåtagerande eller bedöms utgöra en fara är det en säkerhetsåtgärd. Det handlar om andras rätt till säkerhet för liv och hälsa, säger Adrian Russo, kriminalvårdschef på Hinsebergsanstalten och häktet.

Bristerna i psykiatrin i Västmanland

Personer som har psykiska diagnoser är överrepresenterade när det gäller misskötsamhet på häktet, och löper därför högre risk att placeras i isoleringscell, enligt honom.

Kvinna mådde dåligt – isolerades

Kvinnan som har dömts för att ha bränt ner Ica Haga i Västerås mådde så pass psykiskt dåligt under häktestiden på Hinsebergsanstalten att hon hotade att ta sitt liv. Trots det placerades hon i isoleringscell flera gånger. Anledningen till att hon isolerades var misskötsamhet, men hennes advokat menar att hon hade behövt psykiatrisk vård.

Mellan 2015 och 2023 har sjutton häktade personer i landet tagit sitt liv. Suicidhot eller självskadehandlingar är den vanligaste anledningen till att häktade personer behöver vård utanför Hinsebergs häkte. Det senaste halvåret har det dock endast skett runt tre sjukvårdstransporter från häktet Hinseberg till psykiatrin av olika anledningar.

Vården i häktet sker under kontorsarbetstid

Den vård som bedrivs i häktet går inte att jämföra med sjukhusvård, menar Hanna Edberg som är medicinsk rådgivare åt Kriminalvården.

– Den regionala sjukvården kan nog ibland tro att Kriminalvården kan erbjuda mer sjukvård än vi kan. Det är kontorsarbetstid och basal vård. Det är inte på något sätt att jämföra med sjukhusvård, betonar hon.

På plats i häktet Hinseberg finns dagligen en sjuksköterska och en gång i veckan är läkare på plats.

HIT KAN DU VÄNDA DIG OM DU MÅR DÅLIGT

Kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du mår så dåligt att det känns outhärdligt, eller om du har självmordstankar eller självmordsplaner.

Nedan hittar du kontaktvägar till andra organisationer för stöd och hjälp.

  • Mind Självmordslinjen: Chatta via mind.se eller ring 901 01. Alla dagar, dygnet runt.
  • Bris – Barnens rätt i samhället. Chatta via bris.se eller ring/sms:a 116 111. Alla dagar, dygnet runt.
  • Jourhavande medmänniska. Chatta lördag-tisdag klockan 21.00-00.00 eller ring 08-702 16 80 alla dagar klockan 21.00-06.00 .
  • Jourhavande präst. Ring 112 och be om att bli kopplad till jourhavande präst, alla dagar klockan 21.00-06.00.
  • Vårdguiden. Ring 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård. Alla dagar, dygnet runt. Se en längre lista med kontaktuppgifter på 1177:s hemsida.

Det gäller för isolering

Intagna i häkten kan placeras i isoleringscell om det är nödvändigt av säkerhetsskäl. I fängelse kan dömda isoleras om det bedöms vara nödvändigt för att upprätthålla ordningen, eller av säkerhetsskäl.

Vuxna personer som sitter isolerade i häkte har rätt att vistas med personal eller någon annan minst två timmar per dag, så kallad isoleringsbrytning. För unga under 18 år gäller minst fyra timmar per dag.

Under 2023 fick knappt hälften av de intagna minst två timmars isoleringsbrytande åtgärder och endast 57 procent av barnen i häkte fick de lagstadgade fyra timmarna per dygn 2023. En kraftig ökning av antal häktade barn i kombination med ett ansträngt beläggnings- och bemanningsläge samt lokalbrist bedöms vara de bakomliggande orsakerna.

Källa: Kriminalvården

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Bristerna i psykiatrin i Västmanland

Mer i ämnet