Varje år sedan 2014 har tusentals niondeklassare underkänts i läsförståelse på nationella provet i svenska, enligt Skolverkets statistik.

På Nybyggeskolan i Västerås sjönk resultaten i läsförståelse på nationella provet år för år. Bottennoteringen var våren 2023, då 49,6 procent av avgångseleverna fick F i läsförståelse på nationella provet, enligt Skolverkets siffror.

Vände de dåliga resultaten

Men i våras hände något. Då fick 90 procent av eleverna i årskurs 9 istället godkänt i läsförståelse, visar skolans egen statistik. Skolan satte in lästräning med elever som riskerade att inte klara målen.

– Två gånger i veckan fick de bara jobba med läsförståelse plus att vi satte in speciallärare som hade lästräning, säger svenskläraren Nathalie Strindin om åtgärderna som sattes in direkt efter resultatet förra året.

En förklaring till att resultaten sett så dåliga ut tidigare är att skolan ligger i ett område som av polisen klassas som utsatt. Majoriteten av eleverna har ett annat modersmål än svenska.

– Många föräldrar har inte eftergymnasial utbildning och vissa är till och med analfabeter, säger Nathalie Strindin.

Svårt att utveckla ordförrådet

Hon menar att föräldrarnas utbildning spelar stor roll vad gäller den generella läsförståelsen bland eleverna. Till exempel kan föräldrar ha berättat sagor muntligt istället för att läsa dem ur en bok.

– Man har inte hjälpen vid läxläsning hemma. Det är svårt att skapa en rutin kring läsförståelse och utveckla ditt ordförråd på den nivån som krävs när man ska genomföra nationella proven.

Trots de svaga resultaten på nationella proven de senaste läsåren har över 80 procent av eleverna till slut fått godkända slutbetyg i svenska. Ett resultat som enligt skolan framförallt beror på lästräningen som de elever med störst behov har fått.