Skolan har en viktig roll i att upptäcka och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck (HRVF). Hälsosamtal hos skolsköterska är en viktig del av detta. Men utbildning och fortbildning krävs och därför har lathunden om hur man har samtal om könsstympning med vårdnadshavare tagits fram med hjälp av skolsköterskor. Den syftar till att både informera och uppdatera. Bland annat finns kapitel om hur man förbereder samtalen och grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck.
– Jag har haft en bild av att detta är vanligt i vissa länder, men kanske inte i andra. Så det visar sig att det förekommer i fler länder än vad jag visste, säger Elisabeth Rados som är skolsköterska på Apalbyskolan i Västerås.
Lathunden ger förslag på inledande frågor och hur man följer upp samtalet. Eftersom könsstympning är olagligt i Sverige sedan 1982 är skolsköterskor anmälningsskyldiga och även detta påtalas i samtalen med vårdnadshavare.
I klippet berättar Elisabeth Rados hur hon ser på den nya lathunden för att prata om könsstympning.
Så går kvinnlig könsstympning till
Könsstympning är ett ingrepp som görs på flickor och kvinnor vilket innebär att delar av könsorganet skärs bort. Könsstympning är en tusenårig tradition som förekommer inom både kristna och muslimska grupper i delar av Afrika och Mellanöstern och i vissa länder i Asien.
Åldern då ingreppet utförs varierar men oftast är det flickor mellan 4-14 år som könsstympas.
I Sverige är könsstympning olagligt och kan leda till fängelsestraff. Om man bor i Sverige är det även olagligt att åka utomlands och genomföra ingreppet.
