Könsstympning av flickor är en tyst fråga, omgärdad av tabu och tystnadskultur. För att hjälpa skolsköterskor på traven har därför redskapet tagits fram, berättar Jurgita Ravaityte Kristoffersson som är samordnare med inriktning HRVF på Centrala elevhälsan på Västerås stad.
– Man ska kunna ställa öppna frågor för att få reda på om flickan är könsstympad eller löper risk att bli det, säger hon.
I lathunden finns konkreta frågor och exempel på hur man tar upp känsliga frågor. Man betonar att den främst är tänkt som ett förebyggande verktyg. Jurgita Ravaityte Kristoffersson har haft hjälp av skolsköterskor i Västerås stad när lathunden utformades och den är tänkt att användas omedelbart. En utvärdering är tänkt till sommaren 2023.
– Frågorna ställs i samband med hälsosamtal på skolan. Alla skolsköterskor har anmälningsplikt om man anser att ett barn råkar illa ut och detta är en del av det arbetet.
I klippet berättar Jurgita Ravaityte Kristoffersson på Centrala elevhälsan mer om lathunden.
Så går kvinnlig könsstympning till
Könsstympning är ett ingrepp som görs på flickor och kvinnor vilket innebär att delar av könsorganet skärs bort. Könsstympning är en tusenårig tradition som förekommer inom både kristna och muslimska grupper i delar av Afrika och Mellanöstern och i vissa länder i Asien.
Åldern då ingreppet utförs varierar men oftast är det flickor mellan 4-14 år som könsstympas.
I Sverige är könsstympning olagligt och kan leda till fängelsestraff. Om man bor i Sverige är det även olagligt att åka utomlands och genomföra ingreppet.
