Hon började göra egna kontroller hos kunderna. Flera gånger kom hon hem till personer som gick omkring ensamma hemma, personer som på pappret var sängliggande och hade beviljats dygnet runt-hjälp. Den anhörige som skulle vårda personen var inte där, ibland på ett ordinarie jobb trots att de fick betalat av Personstöd AB.
Sofia är bara en av flera tidigare anställda på Personstöd som SVT varit i kontakt med. De berättar historier som liknar varandra och flera vittnar om att det ska ha rört sig om 50 till 100 felaktiga anhöriganställningar. Personerna som SVT har pratat med har tillsammans arbetat på Personstöd mellan 2016 och 2021. Under den här perioden menar de att fusket har pågått.
Varför väljer du att berätta?
– Jag hörde om kommunens beslut och kände att jag hade saker att berätta, säger hon och understryker att hon inte tipsat eller haft kontakt med Västerås stad i ärendet.
I klippet ovan berättar Sofia hur hon upptäckte fusket och vad som hände när hon larmade till chefer.
Vd på Personstöd Mälardalen: ”Inte uppmanat till fusk”
Personalen ska ha uppmanats att fiffla med taggarna som ska sitta fast på kundernas dörrar. Genom att ta loss taggen från kundens dörr kunde personalen logga in hos kunden hemifrån eller från en annan plats. Sedan har Västerås stad betalat ut pengar för timmar som inte existerat.
Totalt kan vårdbluffen kostat uppåt 18 miljoner kronor enligt kommunen.
I den här intervju med SVT (och i klippet nedan) svarar Tony Blomqvist, vd på Personstöd Mälardalen, så här på anklagelserna om fusk:
– Jag känner inte till att det har fuskats medvetet, på något vis. Vi har absolut inte uppmanat till fusk, säger han.
Han säger också att han inte har varit medveten om en kultur där fusk som påtalats internt har tystats ner.
Det är anhöriganställning
Det kallas anhöriganställning om en anhörig anställs för att ge hemtjänst eller hemsjukvård åt sin egen släkting. Anhöriganställning har funnits i Sverige sedan 1950-talet, men det är först på senare år som fusk och bedrägeri inom vårdformen har avslöjats i stor skala.
Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har pekat ut anhöriganställning som extra utsatt för bedrägeri. Det handlar om allt från att släktingen inte har något vårdbehov eller att vårdbehovet är överdrivet till fel i tidrapporteringen och allvarliga brott som människohandel.
Den anhörige som får vård av sin släkting är i en utsatt position. Det förekommer att vårdbehövande personer tas in i landet som asylinvandrare, så kallad brukarimport, och att anhöriga med låg kunskap om svenska samhället i sin tur invandrar och får anställning på usla villkor. Pengarna går i vissa fall till organiserad brottslighet.
Ett antal kommuner i storstadsregionerna har förbjudit eller begränsat anhöriganställingar.
I Västmanland tillåter inga kommuner anhöriganställningar numera. Västerås var den sista kommunen där det förekom.
