I en Novus-undersökning från 2018 med 1 000 deltagare, beställd av friidrottsförbundet, svarade nästan hälften att de använder loppen som motivation för sin träning.
– Jag brukar alltid se till att vara anmäld till något motionslopp, så jag har inte tränat lika mycket som jag brukar göra. Jag ligger på två gånger i veckan jämfört med fem gånger i veckan, säger Peter Ness från Enhörna i Södertälje och fortsätter:
Kan man inte bara springa utan motionsloppen?
– Väldigt många, även motionärer som inte är med i någon förening, använder loppen som motivation för att komma ut överhuvudtaget. När alla de möjligheterna försvinner är det många som inte tränar alls, skulle jag säga. Just på grund av att de inte har någonting att träna inför.
Får nej av polisen
Motionsloppen innefattas av lagen om allmänna sammankomster med max 50 personer, och därför har bland annat Göteborgsvarvet, O-ringen samt Vårruset tvingats ställa in. Nu kräver arrangörerna en förändring från regeringen och myndigheterna.
Lidingöloppet – som ingår i Klassikern där cirka 180 000 deltar varje år – vill genomföra loppet på ett annat sätt och låta 30 löpare starta varje halvtimme, men lagen säger nej.
– Det får max bara vara 50 personer på start, banan och mål. Tyvärr blir det här sämre eftersom löparna väljer att springa själva och då har vi ingen möjlighet att kontrollera hur många som är där samtidigt. Vi tycker att det är synd och slår hårt mot löparna och så klart loppet, vilket i sin tur drabbar barn och ungdomar, säger Cecilia Gyldén, generalsekreterare för Lidingöloppet.
Negativt för folkhälsan
Folkhälsomyndigheten konstaterar i sin tur att coronapandemin kan leda till negativa konsekvenser på folkhälsan, och att ojämlikheten som redan finns i dag riskerar att öka. Men myndigheten ser ingen anledning att lätta på begränsningarna för större folksamlingar.
– För stora sammankomster är farliga under den här perioden och kan bidra till stor smittspridning. Att släppa det helt är inte tänkbart, men om man kan hitta andra legala lösningar får vi så klart diskutera det, säger Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.