Någon som lever ett redan ganska ensamt liv kan kring högtider som påsk, jul och midsommar känna en ännu starkare känsla av att inte ha någon nära. De sociala normerna säger att det är nu familjer och vänner ska stråla samman. För den som inte valt att tillbringa ledigheten på egen hand men ändå tvingas göra det blir det en mental prövning.

– Staden är tom och man har inte ens de ytliga kontakterna på jobbet att beblanda sig med, säger Anna Bennich Karlstedt.

”Riskerar att utveckla alzheimer”

Och det är dags att ta frågan på allvar.

– Hälsa kretsar ofta kring kost, fysisk aktivitet, alkoholkonsumtion, sömn och stress, säger Anna Bennich Karlstedt.

– Och den som är ofrivilligt ensam drabbas ofta av hjärt-kärlsjukdomar i högre grad, och riskerar att utveckla alzheimer tidigare, för att nämna några risker. Samhörighet blir därför som ett vaccin mot väldigt många svårigheter.

Runt högtiderna har hon märkt hur oro kring ensamhet är något som luftas oftare än annars. Hon vill att samhället ska ta ett grepp över ensamhetsproblematiken. På individnivå poängterar hon att det är viktigt för ensamma ska våga hitta nya möjligheter till sociala kontakter, men också att omgivningen kommer ihåg att bjuda in.

”Våga vara klumpigare”

– Vi behöver våga vara ”klumpigare” i sociala relationer. Fråga någon du känner om du inte kan få komma och hälsa på en liten stund. I de flesta fall är det ingen som tycker att man är konstig. Och detsamma gäller den som av oro undviker att bjuda in en bekant.

– ”Varför skulle hen vilja komma över till mig?”, tror jag att många tänker. Och så kan det kanske vara i vissa fall. Men andra gånger vinner man mycket på att våga bjuda lite mer på sig själv och sitt liv. Man behöver inte känna att man har hela ansvaret för någon annan för att man bjuder på en kopp kaffe.