Den 14 oktober kommer Australien att hålla en folkomröstning om att ändra grundlagen för att stärka urbefolkningens politiska inflytande.
Den nuvarande grundlagen från 1901 nämner inte urinvånarna – aboriginer och torressundöborna. De utgör omkring 900 000 av landets 25 miljoner invånare och de har i dag generellt kortare medellivslängd, är överrepresenterade i fängelser och har lägre andel med högre utbildning än resten av landet.
– Jag ber alla australier att rösta ja, säger landets premiärminister Anthony Albanese.
Frågan splittrar
Skulle ja-sidan vinna inrättas ett urfolksorgan utan politisk makt som ska ge råd till Australiens parlament. Exakt hur det ska utformas är ännu oklart då det arbetet påbörjas först efter ett eventuellt ja i omröstningen.
Frågan splittrar både de olika politiska sidorna, där Labour som sitter vid makten säger ja, medan oppositionens Liberalerna säger nej. Även bland urfolken är det splittringar där en del tycker att det här inte är tillräckligt och därför överväger att rösta emot det.
– Det ser ut som att en majoritet vill ha The Voice (som omröstningen kallar red. anm.). Men det finns också de som tycker det här är för lite, att det är försent och även de som hellre vill ha självständighet och markrättigheter, säger Sehlin Macneil som forskat mycket kring urfolken i Australien.
”Skulle vara ett enormt bakslag”
Hon menar att det skulle vara viktigt att det blir ett ja.
– Ett ja är oerhört viktigt för man har väntat väldigt länge på att bli erkända.
Ett nej skulle ge stora konsekvenser.
– Det skulle vara ett enormt bakslag. Grundlagsändringar händer inte ofta i Australien och de flesta förslagen röstas ner så det här är den här generationens möjlighet att erkänna urfolken i grundlagen, säger Eirik Larsen, chef för Samerådets avdelning för mänskliga rättigheter.
Se 15 minuter från Sápmi på SVT2 på lördag klockan 16:05 eller på SVT Play.