Genom stöd från Europeiska forskningsrådet kunde forskaren Ioana Onut Brännström påbörja sitt projekt, där också Oslo Universitet, Uppsala Universitet, LKAB, Laevas och Gabna samebyar medverkar. Förra veckan påbörjades fältundersökningarna, och efter några dagar så kunde forskningsteamet se att både torsklav och norrlandslav var vanligare ju närmare gruvan de kom.
– Vi måste förstås titta på data, men som det verkar nu så är de lavsorter som gillar kväve vanligare ju närmare gruvan vi kommer, säger Ioana Onut Brännström.
Hon berättar att renlaven är känsligare mot föroreningar.
– Det verkar vara mindre renlav när vi närmar oss gruvan, men vi måste förstås titta ordentligare på det vi samlat in, både på genetik och artmångfald, säger Ioana Onut Brännström.
”Renarna har länge undvikit gruvområdet”
Renskötaren Hans-Göran Partapuoli, Laevas sameby har betat sina renar mellan gruvorna i Kiruna och Svappavaara i 20 år, och han har märkt tydliga förändringar på renarnas beteende runt gruvorna.
– Vi har sett att renarna inte stannar runt gruvorna något mer, de går bara förbi. När vi flyttar ner från fjällen till vinterbeteslanden, så stannar de inte.
Partapuoli tycker att det är bra att forskningsprojektet genomförs, så att LKAB kan göra något åt föroreningarna. Han menar att en stor del av vinterbeteslandet är obrukbart på grund av gruvan.
– Det är en stor förlust för oss, eftersom vi ser att renarna stannar först 1,5 mil ifrån gruvområdet, säger Hans-Göran Partapuoli.
”Vi behöver göra mer inom det här området”
Genom 15 km långa transekter (linjer) med mätpunkter görs fältundersökningarna. Det färdiga resultatet väntas publiceras under 2024. Men forskningsteamet hoppas på en fortsättning av projektet.
Gruvan har funnits över 100 år, hur kommer det sig att LKAB först nu gör den här undersökningen?
– Det kommer sig lite av en slump. Jag och Ioana har haft tidigare samarbeten och i och med att hon fick forskningsstödet så har vi möjlighet att göra detta, säger Petter Birger Madsen, projektkoordinator LKAB.
Han fortsätter:
– Det vi hoppas på och kommer trycka på, är att vi behöver göra mer inom det här området, och även LKAB skulle behöva göra mer sådana här forskningsinsatser, säger Petter Birger Madsen, projektkoordinator LKAB.