Samebyarna kan ansöka om katastrofskadeskydd när betet är så dåligt att de tvingas stödutfodra renarna.
Sametinget har totalt 14 miljoner kronor att dela ut för att stötta upp för de extrakostnader det innebär. Och hela den summan väntas gå åt i år, tror Jan Rannerud.
– Vi har upplevt en vinter som inte är lik någon annan vinter och det är djupt olyckligt för oss, säger han.
Vintern har inneburit en berg- och dalbana för renskötseln. Först har snöat, sedan har det töat och sedan har frusit på igen. Det leder till så kallat låst bete där renarna inte kan ta sig igenom islagret på marken för att komma åt betet. Enda sättet att mata renarna är då att stödutfodra dem – och det blir dyrt.
”Vi gråter en skvätt”
Det är inte första vintern det är så här. Förra året ansökte 26 samebyar om katastrofskadeskydd och liknande vintrar har avlöst varandra på senare år. Senast det var så här dåligt var 2001. Då tvingades regeringen gå in med extrapengar för att stötta upp samebyarna.
Vad gör ni om inte pengarna räcker?
– Vi gråter en skvätt och sedan försöker vi omfördela i budget och sedan har vi sista alternativet och det är att begära en förstärkning hos regeringen, säger Jan Rannerud.
För renskötarna är det tydligt att de senaste årens vintrar kan kopplas till klimatförändringarna. Betesmarkerna har visserligen också blivit färre på grund exploateringar i norr. Men att renar som har rört sig i områdena i århundraden nu inte kan hitta mat ses som ett tydligt tecken på att vintrarna inte är som förut.
– Jag är oroad att vi kommer få dras med den här typen av klimat. Det är nästan inget att göra åt det är bara att gilla läget för oss, säger Jan Rannerud.
Hoppas på klimatstöd
Själv sätter han sitt hopp till det klimatstöd som politiker på Sametinget länge har lobbat för.
Dagens katastrofskadeskydd täcker bara kostnaderna för stödutfodringen. Men sådana här vintrar innebär också flera andra kostnadsökningar för samebyarna. Renar kan till exempel behöva flyttas med lastbil då bäckar är öppna eller isar inte håller.
– Med ett klimatstöd så kan vi få hjälp med utrustning, hjälp med förberedelse och anpassning, säger Jan Rannerud.
