Det fanns ett antal förslag som kommunstyrelsen hade att ta ställning till. Bland annat handlade det om i fall gatunamnen skulle få ett hybridnamn med ett efterled i form av ”gata” eller ”väg” på svenska. Det skriver SVT Norrbotten.

Alternativet var gatunamn helt på minoritetsspråk med efterledet ”luodda” eller ”geaidnu” på samiska och ”tie” på finska och meänkieli.

Kommunstyrelsen valde det sistnämnda, efter förslag från Samelistans Åsa Larsson-Blind.

– Det är viktigt att visa att Kiruna är ett mångkulturellt samhälle, säger Åsa Larsson-Blind (SL).

År 2000 blev Kiruna förvaltningskommun för samiska, meänkieli och finska, vilket innebär att man har rätt att få barn- och äldreomsorg eller kommunicera med myndigheter på sitt eget språk, samt att språken synliggörs i samhället. 

Polis och larmpersonal har varnat

Frågan om gatuskyltar på minoritetsspråken väcktes för några år sen och sedan i fjol har man från kommunens sida arbetat fram förslag, som sedan varit på remiss. Från Polisens sida förordade man att namnen skulle vara enbart på svenska, då deras ledningscentral finns i Umeå och man sett att det finns problem med att uttala vissa ortsnamn.

Och det var därför som Moderaterna röstade för att namnen bara ska vara på svenska.

– Gatunamnen handlar om säkerhet i första hand, så då får man sätta identitetspolitiken åt sidan, säger Stefan Sydberg (M).

Åsa Larsson Blind från Samelistan menar att man får anpassa namnen så att det inte blir svårare än nödvändigt.

Inte klart vad namnen blir

Beslutet i kommunstyrelsen handlade om en princip, vad de faktiska gatunamnen blir är något som kommunen kommer börja arbeta med.

Det handlar om att förbereda för att kunna registrera aktuella gatunamnen på svenska och alla tre minoritetsspråken vid Lantmäteriet. Det vill säga, ett gatunamn som skyltas på samiska ska även få en parallell officiell registrering på svenska, finska och meänkieli – och det är inte möjligt i dag.