Inez Svonni Fjällström tittar upp mot fönstret på det slitna gula huset i Kiruna, som var hennes rum på Sametingets första kansli. Huset var en av de första husen som byggdes i Kiruna i 1900-talets början. I huset har många verksamheter huserat, förutom Sametinget så har det varit en fototelje och ett fik.
– Jag valde huset för att jag tyckte det var bra att Sametinget tar plats i det området där samerna har vistats innan Kiruna stad byggdes, säger Inez Svonni Fjällström.
”Jag startade upp en myndighet på en månad”
Inez anställdes den första augusti 1993 och den 26:e samma månad skulle Sametinget invigas. Till sin hjälp hade hon ett kompendium som hon fått av Riksrevisionsverket, som hette ”Hur man startar upp en myndighet”.
– Jag minns att det stod att om man ska påbörja en myndighet skulle man ska ha påbörjat arbetet minst sex månader innan – jag hade knappt en månad!, skrattar Inez och fortsätter:
– Jag fick starta från noll, jag hade inte ens en telefon. Men det var också roligt, jag var ung och jag var med om något historiskt.
”Vi satte fokus på de samiska frågorna i Sverige”
I dag har Sametingets kansli närmare 70 anställda och huvudkansliet är fortfarande i Kiruna, men med kontor på många olika platser i Sápmi. Inez Svonni Fjällström arbetade i närmare 25 år på Sametinget, den sista tiden arbetade hon som kanslichef innan hon gick i pension – och Sametinget har betytt mycket för henne.
– Att man fått sätta fokus på de samiska frågorna, även om Sametinget inte har någon beslutanderätt och några menar att det gått sakta, så har Sametinget lyft upp samiska frågorna på den politiska agenden, säger Inez Svonni Fjällström.