Elisa Maria Lopez disputerade i december med sin avhandling Transforming Kiruna – producing space society and legacies of inequality in the swedish ore fields, på Uppsala universitet.

I femton månader under åren 2012-2015 arbetade hon med avhandlingen i kulturell antropologi i Kiruna.

– Samhällsomvandlingen i Kiruna är bara en i raden av flyttar där de senaste 150 åren, och kanske ännu längre bakåt. Förändringarna påverkar folk olika. Och kanske allra allvarligast samerna i området.

I avhandlingen fokuserar hon på samebyarna i området, hur de påverkas av samhällsomvandlingen, hur de anpassat sig, men även hur rennäringen satt sin prägel på Kiruna.

– Gruvnäringen är inte det enda som format Kiruna. Rennäringen har en stor del i hur vi ser på fjällen runt omkring stan, namnen på dem, men också hur staden är uppbyggd.

Hon menar att man i Kiruna har en vana och vilja att hitta lösningar när det handlar om utmaningar i form av flytt och förändringar.

– Ett exempel jag hört om nu på senare tid är projektet Min ođđa Giron, som samebyarna Laevas och Gabna håller i. Det och andra projekt kan komma att spela en viktig roll i att tydliggöra viljan av hur det nya Kiruna ska fungera i framtiden, säger Elisa Maria Lopez, forskare i Kulturell antropologi.