”Det hvide guld” kallade danska staten den kryolit som man utvann på Grönland mellan 1854 –1987. Den grönländska dokumentärfilmen ”Grønlands hvide guld” utforskar den ekonomiska och socialkulturella relationen mellan länderna och sätter ljus på en mörk kolonial historia.
– Man utvann kryolit tätt på den Grönländska byn Arsuk, där lokalbefolkningen såg fraktfartyg försvinna längst fjorden, men de har aldrig fått se eller ta del av värdet på utvinningen, säger medverkande Naja Dyrendom Graugaard.
Den övergivna gruvbyn Ivittuut ligger vid Arsukfjorden på sydvästra Grönland. Mitt i byn breder det gamla kryolitdagbrottet ut sig som ett stort vattenfyllt hål.
– Det är märkligt att se kontrasten mellan den här gruvbyn som var som ett rikt mini-Danmark och kontrasten till fattiga Arsuk.
”Ren och skär förnekelse”
Filmen hade premiär 9 februari och visades på DR1 och har sedan dess blivit omdebatterad i media. Kritikerna menar att dokumentären använder ekonomiska uträkningar som inte stämmer och att den ger sken av att gruvan har givit avkastning på upp till 400 miljarder danska kronor.
– Omsättningssiffran gör oss inte klokare på hur mycket företaget har tjänat eller det sociala värdet av gruvan, säger ekonomiprofessor Torben M Andersen, som själv medverkat i dokumentären, till B.T.
Han fortsätter.
– Jag skulle säga att de allra flesta ekonomer skulle hålla med om min uppfattning att man måste korrigera för de kostnader som har uppstått innan man talar om vinst och värdeskapande.
”Ren och skär förnekelse”
Diskussionen har även lett till att DR avpublicerat dokumentären och nyhetschefen Thomas Falbe har fått avgå. Vid avpubliceringen så uttalade Grönländska regeringschefen, Múte B Egede, sig i ett inlägg på Facebook
”Det är ren och skär förnekelse av dokumentärens essens. Nämligen att Danmark har tjänat mycket på oss – på bekostnad av oss”, skriver han.
Även Naja Dyrendom Graugaard har hört om missnöjet från Grönländskt håll.
– Avpubliceringen av DR känns för många Grönländare som att man tystar ner historien. Man missar chansen för att gå in i en dialog och erkänna Grönländarnas önskan om att revidera den koloniala historien, säger Dyrendom Graugaard.