Kvarlevorna grävdes upp i början av 1900-talet från kyrkogården. Ett kranium finns i dag i Uppsala medan resten av kvarlevorna är deponerade på Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, i Jokkmokk.

Kravet på återlämning kom från Sametinget tidigare i år.

– Det samiska folket har historiskt drabbats hårt, bland annat genom de gravplundringar och undersökningar som gjordes för den rasbiologiska forskningen. Det kan aldrig göras ogjort, däremot måste vi lära oss av historien och göra vårt yttersta för att den inte upprepar sig, säger utbildningsminister Mats Persson (L) i ett pressmeddelande.

Utredning och nytt regelverk på gång

Samtidigt meddelar regeringen att det ska göras ett regelverk för att repatrieringsprocesser ska gå snabbare.

– Återlämnande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor handlar om en försoningsprocess mellan urfolken och statsmakterna, men det är samtidigt en komplicerad process som kräver noggranna utredningar och avvägningar som ibland kan vara svåra. Nu vill regeringen påskynda arbetet med att underlätta dessa processer, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M) i ett pressmeddelande.

Riksantikvarieämbetet får i uppdrag att tillsammans med Sametinget och andra berörda aktörer analysera förutsättningarna för att identifiera och återbörda samiska föremål och mänskliga kvarlevor, och skapa ett regelverk för hur det ska gå till.

En redovisning av uppdragets första del ska lämnas till Kulturdepartementet senast den 6 oktober 2023. Hela uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024.

Se 15 minuter från Sápmi om Rounala-kvarlevorna och återlämnanden.