De två partier som svarat ja, att man anser att Sverige är i framkant när det gäller urfolksrätt, är Socialdemokraterna och Moderaterna.
Kristdemokraterna svarar varken ja eller nej.
”Det finns en bred politisk vilja att identifiera hinder och överbrygga målkonflikter för att främja urfolksrätten”, är Kristdemokraternas svar på den frågan.
Övriga fyra riksdagspartier svarar nej på frågan.
”Så länge Sverige får omfattande kritik från samer, internationella organ och organisationer kan vi inte hävda att Sverige är något föregångsland”, skriver Miljöpartiet.
Hänvisar till utredning och ny lag
Frågan om urfolksrätt har lyfts mycket på senare tid, efter upprepad FN-kritik mot Sverige.
På frågan om hur partierna arbetar för att stärka urfolks rätt till land och vatten, lyfter flera partier den nya konsultationsordningen och renmarkskommittén (som ska ge förslag till ny renskötsellag och analysera det samiska folkets rätt till jakt och fiske).
”Efter Girjasdomen har det blivit ännu tydligare att lagstiftningen måste ses över och anpassas till urminneshävd, sedvana, gällande rättspraxis och till det samiska folkets ställning som urfolk med de särskilda rättigheter som följer av internationell rätt”, skriver Vänsterpartiet.
”Moderaterna har inte några förslag om att ge urfolken större rätt till land och vatten. I de situationer då urfolksintressen ställs mot andra viktiga intressen, är lösningarna sällan enkla. I en demokratisk rättsstat som Sverige med ett oberoende rättsväsende är det ytterst där som tvist om tex markrättigheter får avgöras”, svarar Moderaterna.
”Fler utdragna rättsprocesser är inte önskvärda och vi tycker att regeringens utredning om översyn av rennäringslagen, Renmarkskommittén, är ett positivt steg framåt, men anmärkningsvärt att frågan om majoritetsbefolkningens intressen och relationen mellan samebyar, det övriga lokala näringslivet och privata markägare över huvud taget inte inkluderats”, skriver Centerpartiet.
Här läser du alla svaren i Nuorats enkät till riksdagspartierna.