Var det självklart att ha med samiska karaktärer i romanen?

– Ja egentligen kändes det självklart att ha med samiska karaktärer. Vi talar om vikingatid. Vi pratar om hur viktiga samiska handelsvaror var. Då tycker jag det är jätteviktigt att lyfta samerna och deras bidrag under den här tiden, berättar Agneta Arnesson-Westerdahl, som utöver att vara författare också är utbildad arkeolog och osteolog.

Samiska karaktärer

Hon är väl insatt i historieforskningen om vikingatiden, också om hur samer levde och deras handel med vikingarna. I Offergudar för läsaren följa ett samiskt syskonpar, som har en samisk mor och en viking till far. De är nyckelpersoner i romanen, de lever nära bokens huvudkaraktärer som är en vikingakung och hans hustru.

Var det här möjliga livsresor för samer under vikingatiden?

– Man ska inte säga att något är omöjligt, för det beror ju mycket på vilka individer det handlar om. Just det här syskonparet har ju med sig samiskan och det fornnordiska språket, berättar Agneta Arnesson-Westerdahl.

Det samiska livet ligger henne varmt om hjärtat, hon har bland annat arbetat med utredningar åt Sametinget och SSR., Svenska Samernas Riksförbund.

Handelsresa till Miklagård

Nu arbetar hon med den fjärde romanen i Vikingaserien. I den beger sig det samiska syskonparet ut på en handelsresa till Miklagård, våra dagars Konstantinopel. Att samiska varor som exklusiva pälsskinn reste långt ut i världen och användes av bland annat kejsaren i Konstantinopel är historiskt belagt.

Vet man om samer följde med på vikingarnas handelsresor?

– Inte som jag vet säkert, men jag tror att om man kände att om det här är en person som vi hade stor nytta av att ha med på ett skepp, så följde de med, men det är inget som vi hittar i källorna. Så de kan mycket väl ha varit med på vikingaskeppens handelsresor, som kunskapare för handel med skinn. De var ju specialister, avslutar Agneta Arnesson-Westerdahl.