Vanja: ”Till slut snackar ungdomar bara i infinitiv”

Uppdaterad
Publicerad

Sydsamiskan som talas av färre än tusen personer är ett av de språk som behöver värnas i Sverige. Trots att allt fler väljer att ta igen sitt förlorade språk som talats av förfäder så finns stora risker menar Vanja Torkelsson som är en av de få som fick språket som som modersmål.

– Risken att det blir som Tenstasvenska, ett esperantospråk. Ungdomar idag klipper ändelser på ord – tillslut talar de bara i infinitiv, tror Vanja Torkelsson.

På halvtid, fast hon sedan länge är pensionär, översätter hon läromedel, skolböcker som lämpar sig för ungdomar.

– Jag är inne på andra omgången böcker, säger Vanja som gör det på uppdrag av Norge.

I Sverige finns inte motsvarande böcker.

– Det gäller för ungdomar att leta sig över gränsen efter kunskap och litteratur. Sverige ligger långt långt efter Norge när det gäller bevarandet av språk och kulturarv, säger hon.

Vanja Torkelsson bor i Hälsningland. I ett hörn av vardagsrummet har hon sin arbetsplats. I sitt yrkesliv har hon även behövt använda tyska så när det visade sig att det var enklare att utgå från en lärobok på tyska för att få bra texter för ungdomar såg hon inga hinder.

Sverige halkar efter

Länge har Sverige halkat efter och bristen på såväl modersmålstalande som översättare är ett aber på den svenska sidan av Sápmi.

– Det beror väldigt mycket på vilken lärare de unga får hur de lyckas. När de får unga lärare som inte fått språket från barnsben så påverkar förstås det, menar Vanja Torkelsson, som är kritisk till att elever i Sverige dessutom ibland måste sitta med norsk ordbok och indirekt måste lära sig två språk när de lär sig sydsamiska.

Sametinget har gett ut en ordbok på sydsamiska men är långt mycket tunnare än de böcker som finns i Norge.

– Ska språket både bevaras och ha en överlevnad borde det skjutas till pengar, det kostar inte många kronor., det läggs ju så mycket pengar på skit, avslutar Vanja Torkelsson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.