Det handlar om 550 miljoner kronor som ska ge kvinnor bättre möjligheter att försörja sig och se till att barn slipper kronisk undernäring.
De närmaste åren får utvalda hushåll i hela Tanzania ett kontantbidrag som ska gå till skolavgifter, mat, bostad och att skapa egen försörjning. Hur stort bidraget blir, mellan 90-460 kronor i månaden, beror på bland annat om barnen går i skolan och hur ofta de får hälsokontroller.
Totalt hoppas Sida att 7 miljoner människor ska nås av den nya satsningen.
Bistånd under lång tid, men fattigdomen består
Sverige har arbetat med bistånd i Tanzania ända sedan 1960-talet, ett bistånd som under perioder varit starkt kritiserat.
Så sent som för fyra år sedan konstaterade OECD i en rapport att svenskt bistånd bara i liten utsträckning lyft de ekonomiskt mest utsatta. Samma år bestämde sig Sida för att betala ut bidrag direkt till fattiga, nu genomförs fas 2 i programmet.
– Utvärderingar visar att det fungerar, fler barn går i skolan och fler ungar har fått mat som gör att de mår bättre under hela livet, säger Ulf Källstig, chef för Afrikaenheten på Sida.
Mer pengar till mat, men få nya jobb
En utvärdering av den första fasen av satsningen visar att i berörda hushållen användes 85 procent av bidraget till att köpa mat, resten gick till kläder, transporter och telefonkostnader, men bara en liten andel användes för småföretagande.
Utvärderingen visar också att fler barn i åldrarna 5-13 år går i skolan nu, men 14-19 åringarnas skolnärvaro har däremot inte förbättrats. En markant förändring har dock skett när det gäller barnarbete, bland hushållen som får bidrag har den minskat från 34 timmar i veckan till 14 timmar.
Fler vuxna har också tecknat sjukvårdsförsäkringar och uppsöker vård, men stödet har ingen större påverkan på blivande mödrars hälsa eller sjukdomar som malaria eller diarré hos små barn.
Fördelarna överväger nackdelarna
Fördelarna med stödet överväger nackdelarna, menar Ulf Källstig som uppger att de kommande åren sätts mer fokus på att stärka hushållens möjlighet att tjäna egna pengar.
-Det blir mer av att stimulera mikroföretagande, att kunna odla, skaffa hönor och getter, sälja mjölk och ägg, men också att delta i så kallade allmänna arbeten som gynnar byn, som att gräva en damm för fiskodling där vinsten delas, säger han.