Stockholms Stadsmission kallar det den strukturella hemlösheten: Personer som blir hemlösa och inte hittar sin väg tillbaka på grund av en tuff bostadsmarknad. Det kan handla om människor som till exempel skiljer sig, blir långtidssjukskrivna och i förlängningen förlorar sin bostad.

– Vi har sett det de senaste åren. Hemlöshet har gått från att vara ett socialpolitiskt ämne till ett bostadspolitiskt. Det byggs för få bostäder för personer med låga inkomster, säger Marika Hjelm Siegwald, kommunikations- och insamlingschef på Stadsmissionen.

Hon beskriver den strukturella hemlösheten som något som kan slå mot personer som inte alls anar det. 

– Är man långtidssjukskriven eller skiljer sig och överlämnar sin bostad till den andra parten kan man hamna utan ordnade boendeförhållanden. Då tar det inte lång tid innan man förlorar jobbet också.

Flera hemlösa med barn

Enligt Socialstyrelsens senaste kartläggning från 2017 är drygt 33 250 personer hemlösa i Sverige. 5900 av dem befinner sig i så kallad akut hemlöshet. 2011 låg den siffran på 4500. Det rör sig om personer som blir hänvisade till akutboenden och härbärgen, men även de som sover i offentliga lokaler eller utomhus.

Drygt 40 procent av dessa har barn under 18 år. Enligt Hjelm Siegwald är det inte överdrivet svårt att råka hamna i en sådan situation.

– En barnfamilj kan vräkas för att man har en hyresskuld på 10 000 kronor. Det är knappt två hyror som man misslyckats betala så kan man vara på gatan. Något som Barnombudsmannen konstaterat i en rapport 2016.

“Behöver agera nu”

Marika menar att det visar på hur lite som kan krävas i dag för att hamna i hemlöshet. Och enligt Socialstyrelsen är det en utmaning för personer som är på väg att hamna utanför bostadsmarknaden att komma in.

– Marginalerna för att bli hemlös är mycket mindre idag. Vi behöver agera nu.