Med avtal om hyreshöjningar för nästan 1,1 miljoner lägenheter på plats summerar Erik Elmgren hyreshöjningarna som rimliga – även om många medlemmar redan har det tufft i inflationschocken. 

– Det är ju inte bara hyrorna som går upp. Det är hög inflation. Det är höga matpriser. Det är en levnadskostnadskris, säger han.

Enligt Elmgren betalas hyror för i runda slängar 115 miljarder kronor per år i Sverige. Detta gör hyrorna – i skuggan av lönerna – till ett viktigt så kallat ankare för den numera ovanligt höga inflationen.

– Och hyreshöjningarna kommer att stanna på 4,2 procent, vilket faktiskt är en bra bit under kärninflationen. Så jag tycker att vi har tagit vårt ansvar, säger Elmgren.

Yrkade på 10 procent

Fastighetsägarna inledde förhandlingarna med yrkanden på hyreshöjningar på 10 procent hösten 2022, för att täcka åtminstone delar av räntelyftet och andra kostnadsökningar för hyresvärdarna.

– Men vi har ett system för att sätta hyror där parterna inte är jämbördiga, konstaterar Tomas Ernhagen, chefsekonom på Fastighetsägarna.

Han jämför årets hyreshöjningar för en normaltrea, som han säger blir 300–350 kronor per månad, med kostnadslyftet på kanske 12 000–14 000 kronor per månad som drabbar hushåll med ett normalstort lån för tre rum och kök i bostadsrätt.

– De kostnadsökningarna finns ju även när det gäller hyresrätter. Men det slipper hyresgästerna att ta. Det får hyresvärden ta i stället, säger han.