Flyktingsiffrorna nådde också rekordnivåer. FN:s fonder för att hjälpa räckte mot slutet av året inte längre till. Detta blev ännu ett exempel på hur världssamfundet bara måste stå och se på vad som hände.

Stämning av apokalyps

Till detta kom ebola-utbrottet i Västafrika som skapade en stämning av apokalyps i hela världen. Det drabbade redan hårt prövade länder. Omvärlden stod också här närmast handfallen. Så verkade det vara med flera av årets kriser.

Ebola var en farsot som drabbade den fattiga världen – och den rika världen ingrep för sent och hade inte i tid brytt sig om att finna lämpliga motmedel.

Förutom den mänskliga tragedin sågs ebola som ett hot mot politisk och ekonomisk stabilitet i de hemsökta länderna i Västafrika.

Fredspristagaren blev krigspresident

Fredspristagaren Barack Obama blev en krigspresident som förklarade krig mot terrororganisationen Islamiska staten, IS.

En seger kan inte väntas på många år, enligt presidenten.

IS-terrorn översteg i sin brutalitet det mesta som världen sett i modern tid. För västvärlden fanns det en skrämmande aspekt: En del unga muslimer från väst attraherades av IS och kunde, när de återvände hem, väntas utföra terrordåd i IS anda.

I skymundan

Samtidigt pågick det syriska inbördeskriget närmast i skymundan. Resultatet hittills är att på båda sidor totalt över 200.000 människor dödats. En ljuspunkt var dock att Syriens kemiska vapen ansågs förstörda.

Både Syrien och Irak hotades av upplösning, med territorier delvis ockuperade av IS. Ett regeringsskifte i Irak var tänkt att vinna tillbaka missnöjda sunniter som anslutit sig till IS. Men försoningen mellan Iraks shiiter och sunniter kräver tid.

Under krigets första del var det i Irak kurdiska och shiitiska miliser som stod för markstriderna mot IS medan den ordinarie irakiska armén höll sig undan. Striden i staden Kobane i Syrien mellan kurder och IS blev en symbol för kampen.

Tar tid

Utbildningen av måttfulla pålitliga syriska militärstyrkor som ska bekämpa IS tar också tid. Båda åtgärderna spelade en central roll i president Obamas strategi, där USA leder angreppen från luften. Men frågan är hur lång tid man har på sig att förverkliga planerna.

Mot årsslutet tycks dock IS ha mist en del av sitt initiativ. IS brutala uppträdande förskräckte en del av dem som först stödde gruppen.

Väst hade ett trovärdighetsproblem: Man hade reagerat på IS våld men inte på al-Assad-regimens dödande.

Obehagliga perspektiv

Den ryska annektionen av Krim öppnade obehagliga perspektiv: Den europeiska fredsordningen hade rubbats. De påminde om gångna tider då stora nationer kunde erövra territorium efter behag.

EU hade visionen att få ansluta ett stort östeuropeiskt land – men tydligen utan att ha förutsett Rysslands reaktion.

Rysslands motiv för annektering av Krim var att ryssar på halvön hotades av den nyinsatta provästliga provisoriska regimen i Kiev. FN:s råd för mänskliga rättigheter förnekade sådana hot på Krim. Denna så kallade Putin-doktrin skulle kunna medföra ytterligare kriser i ryska grannländer med stor andel ryskättade.  

Skuggkrig

Det var ett underligt skuggkrig som ägde rum. Nato anklagade Ryssland för militär inblandning. Ryssland förnekade varje gång ihärdigt.

Kriget har krävt över 4.700 döda. Båda sidor har utövat tortyr, enligt FN. Båda har angripit civila.

Omvärlden stod maktlös. Ekonomiska straffåtgärder tillgreps, men om de påverkar rysk politik är svårt att bedöma. Sjunkande oljepriser pressar också Putin – men till vad?

I striderna i östra Ukraina var även vissa mer eller mindre fascistiska grupper aktiva för Ukraina. Rysk propaganda utnyttjade detta.

Inga problem löstes

Parlamentsvalet i Ukraina blev en stor seger för västorienterade partier, men inga problem löstes. Fortfarande är frågan om landet kan hålla ihop eller om proryska separatister splittrar landet.

Möjligen önskar Ryssland mer självständighet för de östra delarna men de skulle stanna kvar inom Ukraina. Ukrainas parlament beslöt i slutet av december att förbereda landet för ett Nato-medlemskap vilket kan komplicera läget.

Skuggkriget innebar ökad rysk militär aktivitet som berörde andra länder i Rysslands närhet. Det gällde särskilt de baltiska staterna – och även Sverige. Nato genomförde manövrer och stärkte övervakningen i gränsområden.

Internationella protester

Israels svar på attacker från Gaza blev våldsamt och frågor ställdes om Israels motvåld stod i proportion till ursprungsvåldet. Enligt FN dödades 2.150 palestinier. 500 av dem var barn.

Upptakten var ett mord, enligt Israel utfört av Hamas, på tre judiska tonåringar. En upprörd stämning uppstod i Israel och en palestinsk tonåring mördades.

Motattacken mot Gaza möttes av internationella protester, särskilt i Västeuropa, och ledde också till antisemitiska yttringar. Hamas ansågs ha stärkt sin ställning genom att kunna hålla stånd mot militärgiganten Israel i 50 dagar.

Premiärminister Netanyahu sparkade ministrar från två mittenpartier som motsatte sig en ny lag, vilken kritiker fruktar gör de icke-judiska invånarna till andra klassens medborgare. De är nära 20 procent av befolkningen.

En rad EU-stater förberedde på olika sätt ett erkännande av ett Palestina. Vad dessa oftast symboliska handlingar betyder för krisens lösning är oklart. Ett nyval ska hållas i Israel i mars 2015. Det väntas ge en stark konservativ majoritet som än mer kan försvåra ett avtal om en palestinsk stat.

Upplösning

Libyen var en stat i total upplösning med två konkurrerande parlament och regeringar, i hög grad övergivet av de västmakter som 2011 bidrog till att störta diktatorn Kadaffi. Det rapporterades om att ett IS-läger öppnats i landet.

I Egypten befäste militären sin makt och förföljde Muslimska brödraskapet samtidigt som terrorgrupper var aktiva.

Fjolårets hopp om ett avtal under året med Iran om dess misstänkta atomprogram blev inte verklighet. Samtalen fortsätter ytterligare ett halvår.

EU:s problem

EU-kritiska högerpopulisters framgångar i EU-valen innebär kanske att en ”idyllisk” tid i EU:s historia avslutats. Med fortsatt euro-, tillväxt- och Ukraina-kris blev det ett tungt år för EU.

Ett exempel är hur Ungerns ledare Viktor Orban förklarade att han inte trodde på den liberala demokratin längre utan föredrog till exempel Kinas och Rysslands politiska system. USA-senatorn John McCain kallade Orban en nyfascistisk diktator.

Ett väntat nyval i Grekland 2015 kan föra ett parti till makten som vill häva stabiliseringsavtalet om euron, vilket kan leda till en ny kris för euro-området. Valet i Storbritannien 2015 kan också leda till att det EU-fientliga partiet UKIP får ett stort inflytande – det brittiska politiska landskapet väntas bli radikalt förändrat. I Frankrike och Italien klarar vänsterregeringar inte att uppnå sina egna ekonomiska mål.

Svidande nederlag

Mellanårsvalet i USA blev ett svidande nederlag för Barack Obama och demokraterna. Den republikanska oppositionen kommer att behärska kongressens båda kamrar. Detta kan medföra ett ställningskrig mellan president och kongress eller försök att hitta kompromisser.

Obama införde en ny invandringspolitik genom att gå förbi kongressen och regera med ett presidentdekret, vilket kan betyda politiska motsättningar framöver.

Omröstningen om budgeten i december visade dock på ett gemensamt ansvarstagande från republikansk och demokratisk sida.

Men det var en kompromiss mellan republikanerna och Obama, som gick förbi sitt eget parti. Det kan alltså också leda till slitningar mellan Obama och hans partis liberala flygel.

Närmandet till Kuba är exempel på att Obama tänker gå egna vägar: Han har inget omval att tänka på nu längre.

Starka protester vållades av att vita poliser ostraffat kunnat döda svarta. Ett rasistiskt system blottades. Plötsligt sågs rasfrågan bli ett nytt stort problem för Obama.

Senatsförhör avslöjade brutal CIA-tortyr under George W. Bushs presidentperiod.

Undrets baksida

Protester i Hongkong såg ut att bli ett problem för regimen. De visade tydligt på det kinesiska undrets baksidor. Men protesterna spred sig inte till övriga landet.

Protesterna krävde demokrati och kritiserade ökade klyftor. Kinas ledning förhalade samtalen med demonstranterna och för tillfället tycks konflikten sopad under mattan.

Risker i Afghanistan och Pakistan

Ett presidentval i Afghanistan ledde till en sorts maktdelning mellan de två huvudkandidaterna. Talibanerna inledde under hösten en ny våg av våldsattacker medan trupperna under Nato-ledning avvecklades.

Talibanernas terror ökade även i Pakistan, bland annat med blodbadet i en skola i december. Risken är att även grupper som al-Qaida och IS får inflytande genom att talibanerna upplåter territorium till dem.

I Nigeria var terrorgruppen Boko Harams brutalitet en parallell till IS grymheter, i båda fallen med en strängt religiös stat som mål. I Mali höll utländska trupper extremistiska grupper stången men i den omgivande regionen hade sådana grupper ändå en fristad.

I Centralafrikanska republiken och Sydsudan krävde konflikter tiotusentals dödsoffer och ledde till massflykt.