Riksbanken kommer att börja ”trycka” nya pengar (elektroniskt) eller på andra sätt skjuta ut mer pengar i ekonomin redan i februari nästa år om inte ... isbjörnar börjar vandra på gatorna i våra städer.

Vad har egentligen Riksbanken för val när det inte finns några signaler om prisökningar – någonstans? Det innebär också att det viktigaste offentliga medlet vid sidan om statsbudgeten rör sig allt längre ut på okänd mark.

Hur kan det blivit så här – att landet Sverige som hade en av världens starkaste ekonomier efter finanskrisen – hamnade i en situation med fallande priser, deflation? 

”Riksbanken kröp till korset”

Så här gick det till: Riksbanken fortsatte liksom tidigare år att streta emot räntesänkningar, allt med det goda syftet att inte vanligt folk skulle överbelåna sig på en glödhet bostadsmarknad. Men till hösten kröp till slut Riksbanken till korset och sänkte räntan ända ner till noll. Lån tog ju folk ändå eftersom det är bostadsbrist och få hyresalternativ.

Så där sitter nu Riksbanken. Efter att allt för länge ignorerat inflationen försöker man springa ikapp det man är satt att styra mot – inflationen. På finansspråk kallas det att man är ”bakom kurvan”. Riksbanken har på köpet blivit världskända, men tyvärr med de mindre smickrande namnen ”Stockholm syndrom” och ”sadomonetarism”.

”Lånefesten ska tyglas”

Det blev Finansinspektionens uppgift att tygla ”lånefesten”. De slog till med ett förslag om tvång att betala av på bostadslånen – amorteringskrav. Det minskar folks lånelust, men det gör det också svårare att ta sig in på en redan smal bostadsmarknad.

För till ett framtida amorteringskrav skall läggas ett redan infört lånetak, och ett litet byggande som ligger åratal efter behoven, även om det byggdes mer i år. Och så var det där med hyresrätter – visst finns de, men de är få och dyra. Noll chanser till bostad är verkligheten för många unga. 

”Mycket nollor i luften”

I företagsvälden fanns det mycket nollor i luften under året. Nära noll var Nevs. Bolaget som skulle tillverka Saabbilar med eldrift började med vanliga bensinbilar och hamnade i rekonstruktion, försteget till konkurs, när pengarna inte räckte till. Nu hoppas man precis som föregångaren, Saab Automobile, att någon ska skjuta till nya pengar.

Det gjorde ingen i gruvbolaget Northland. Bolaget gick i konkurs efter att under en längre tid haft svårt at få ihop till räkningarna. Luftiga drömmar om ett evigt stigande järnmalmspris kraschade i gruvmörkret och tog med sig hela bygden kring Pajala.

I den delstatliga telejätten TeliaSonera fick inte vd:n Lars Nyberg ansvarsfrihet av ägarna för bolagets affärer under förra året. Men bara för vad som hände i en diktaturstat i öst.

För samtidigt pågår det polisutredningar i flera länder, utöver Sverige, om vad bolaget sysslat med i flera olika diktaturer. Senare bestämde styrelsen sig för att inte väcka någon skadeståndstalan mot den förre vd:n – förrän nu. Både vd och styrelse har klarat sig hittills – noll personer bär alltså något ansvar.

”Noll affär för Pfizer”

När amerikanska Pfizer ville köpa svensk-brittiska läkemedelsbolaget AstraZeneca, då litade inte britterna på Pfizer, trots att det nya sammanslagna bolaget skulle hamna i just Storbritannien.

Britterna värnade om viktig forskning och litade helt enkelt inte på Pfizer. I Sverige däremot tyckte både dåvarande statsministern, moderaternas Fredrik Reinfeldt, och den blivande statsministern, socialdemokraten Stefan Löven att marknaden fixade det själv. Men det blev noll affär eftersom budet var någon nolla för lågt, för stunden!

Noll sålda flygplan blev det också för försvarsföretaget Saab av stridsflygplanet JAS till Schweiz efter en folkomröstning i landet.

Stenrika Schweiz sa alltså nej till att köpa stridflygplan. Men det gjorde inte (tidigare) nyrika Brasilien. Ett land som nu drabbats hårt av snabbt fallande råvarupriser. Men flygplan för cirka en miljard stycket ska de köpa.

”Många nollor för Falkengren”

Många nollor blev det när banken SEB:s vd, Annika Falkengren kammade hem lön och aktieprogram från SEB på totalt 25 miljoner kronor för förra året, det kunde SVT avslöja.

En ersättning som sattes mitt under brinnande finanskris då banken kunde gått omkull om inte svenska skattebetalare garanterat hela finanssystemet. SEB:s ordförande Marcus Wallenberg försvarade ersättningen med att den var marknadsmässig.

Ett återkommande argument i bankvärlden när det gäller ersättningar men inte i förhållande till staten. Särskilt då banker drabbas av självpåtagna kriser. Alltså, ska man samla på nollor – så ska det vara många

Det gjorde Markus ”Notch” Persson – men på egna meriter. Han är skaparen av byggspelet Minecraft, som han sålde till den amerikanska it-jätten Microsoft. De miljarder han fick för sitt bolag, med dryga tjugo anställda, och som han haft några år motsvarar ungefär värdet av det ”riktiga” byggbolaget PEAB med 13.000 anställda.

Sjunkande oljepris

Många nollor (och ettor) slår verklighetens tegel med häpnad, en försmak om framtiden om man vill coacha ungarna på arbetsmarknaden.

Järnmalmspriset fick sällskap av andra råvaror ner i mörkret, en var oljan. Visst var prisfallet skönt för bilägarna vid macken. Men för många länder som gjort sig beroende av oljan var det dåliga nyheter.

Priset på olja halverades från sommar till vinter. En pankare-pressad-president-Putin är nog inget att leka med. Risken är att det blir färre ryska turistbussar vid Stockholms slott, men desto fler ryska ubåtar i skärgården.

Veckan före jul sattes risken för konkurs för Ryssland inom fem år till 31 procent av finansmarknaden. Vad oljeprisfallet kommer att betyda för högt belånade oljebolag i Ryssland och även USA, och de banker som lånat till dem, lär vi få reda på nästa år.

Oljeprisfallet drog också med sig grannlandet Norges ekonomi. Ett land vi inte behöver vara rädda för, men rädda om. Norge är mycket viktigt för svensk export och gränshandel.

Oljeprisfallet fick den norska kronan att bli billigare än sin svenska motsvarighet för första gången på 14 år. Det vi vill sälja har alltså blivit mycket dyrare för norrmännen på bara några månader. Norge, och deras köp av svenska varor och tjänster, är en viktig orsak till att Sverige kunde gå ur finanskrisen som en av Europas vinnare.

”Experimentet fortsätter”

I början av nästa år får vi se hur det pennigpolitiska experimentet fortsätter. När Riksbanken och den Europeiska Centralbanken ska pumpa ut nya pengar i de svårstartade ekonomierna. Likt snökanoner i de gröna sluttningarna här i söder ska de skapa förutsättningar för lite ”glid”.

Risken är att åtgärderna smälter bort i en arbetslöshet som behöver mer än billiga pengar för att besegras och i stället bygger på finansiella bubblor som skapar nya kriser. Slutet gott, allting gott, åtminstone för några.