Madridregeringens beslut att samlas i Katalonien var delvis ett försök att lätta på spänningarna, men initiativet tyckts ha fått motsatt effekt. På fredagskvällen stod det klart att minst 13 personer hade gripits av polis. Och mer än hälften av de skadade är poliser, enligt de regionala myndigheterna.
– Detta är en provokation. De har kommit för att provocera oss, sade en av demonstranterna, textilarbetaren Carles Serra, till nyhetsbyrån AFP.
Höjd minimilön
Vid själva mötet fattade regeringen beslut om att höja minimilönen i offentlig sektor med 22 procent – den största ökningen på över 40 år. Därtill avsatte man motsvarande närmare en miljard svenska kronor för satsningar på den katalanska infrastrukturen.
Man beslutade också att döpa en flygplats i Katalonien efter Josep Tarradellas, regionens förste president efter fascismens fall på 1970-talet. Man öppnade också för att riva upp en dom från 1940-talet, där den katalanske ledaren Lluis Company dömdes till döden via arkebusering.
Med hjälp av eftergifter och löften om större autonomi hoppas premiärminister Sánchez säkra stöd från katalanska separatistpartier – och därigenom ställningen för sin egen minoritetsregering.
Större sammandrabbningar
Fängslade separatistledare och självständighetsrörelsen ANC hade uppmanat till stora demonstrationer på fredagen. Tidigt på dagen blockerades ett 20-tal vägar i Barcelona och grupper av separatister drabbade samman med många av de tusentals poliser som kommenderats ut på gatorna.
Några hundra meter från platsen där regeringen samlades kastade demonstranter staket och stenar mot poliser som upprättat en barrikad.
Bakgrund: Katalonienkrisen
Den 1 oktober 2017 höll Katalonien en folkomröstning om huruvida regionen skulle fortsätta vara en del av Spanien eller bryta sig ur och bli en självständig stat. 90 procent röstade ja till självständighet. Men valdeltagandet var lågt, endast 42,3 procent av de röstberättigade röstade.
Folkomröstningen hade olagligförklarats av författningsdomstolen. Valdagen präglades delvis av våld, bland annat från polisen när man försökte hindra väljare från att rösta. Insatsen har kritiserats av bland andra människorättsorganisationer, medan polisen pekat på att väljare blockerade deras inträde till vallokalerna.
Den 27 oktober röstade regionparlamentet igenom en självständighetsförklaring.
Centralregeringen i Madrid reagerade genom att avsätta regionregeringen och upplösa regionparlamentet, med stöd i konstitutionens artikel 155. Nyval utlystes till den 21 december.
Flera ministrar och andra delaktiga i självständighetsrörelsen häktades eller fick en arresteringsorder mot sig, bland dem den avsatte regionpresidenten Carles Puigdemont, som har gått i exil. Flera av ledarna sitter fortfarande häktade i Madrid i väntan på rättegång för anklagelser om uppvigling och uppror.
I nyvalet vann återigen självständighetsivrande partier majoritet i parlamentet. Först efter flera försök kunde man välja en ny regionpresident, Quim Torra.
Under 2018 har spänningarna kylts av något mellan Katalonien och centralregeringen. Premiärministern och socialisten Pedro Sánchez tillträdde i juni och har visat upp en något mjukare attityd visavi Katalonien jämfört med den konservative företrädaren Mariano Rajoy. Men regionregeringen fortsätter att kräva en (laglig) folkomröstning om självständighet, vilket Madrid lika hårdnackat motsätter sig.