Över 50 miljoner människor satte livet till i kriget som skakade världsordningen i dess grundvalar. Under kriget skedde historiens värsta folkmord på judar, romer och oliktänkande i Nazitysklands gaskammare. Det Europa vi idag lever i är en direkt konsekvens av kriget, som de efterföljande decennierna präglades av det kalla krig som uppstod mellan de nya supermakterna USA och Sovjetunionen.
Krigets slutstrid i Europa stod kring den tyska huvudstaden Berlin. Kombatanterna var en kraftsamlande sovjetisk armé och en alltmer nedbruten och försvagad tysk krigsmakt. Våren 1945 blev det allt mer uppenbart för Nazityskland att drömmen om ett stortyskt rike skulle sluta i död och ruiner. Efter att den tyska krigslyckan vänt efter belägringen av Stalingrad 1943 och västmakternas landstigning i Normandie 1944 kunde de allierade med USA, Sovjet och Storbritannien i spetsen inleda den sista framryckningen mot Tysklands huvudstad.
Skotten i bunkern
Slutanfallet mot den tyska huvudstaden inleddes den 16 april 1945. Under vintern och våren hade röda armén inlett en massoffensiv, som tryckte tillbaka den tyska krigsmakten på Östfronten och när Berlin slutligen omringades var kriget de facto slut för tysk del. Den 2 maj föll slutligen den tyska huvudstaden.
De sista dagarna i april blev det allt mer uppenbart för den tyske rikskanslern Adolf Hitler att hans dröm om världsherravälde och ett tusenårigt germanskt rike skulle stanna vid en galen mans dröm. Den 30 april tog han sitt liv i bunkern i Berlin, tillsammans med sin nyblivna hustru Eva Braun, då var redan Berlin omringat av den sovjetiska röda armén.
Därför olika datum
Att datumet för krigsslutet varierar mellan den, sjunde, åttonde eller nionde maj beror på vem som skriver historien. Efter Hitlers självmord blev flottchefen, Karl Dönitz statschef och det var han som den åttonde maj 1945 gav fältmarskalk Wilhelm Keitel order om att underteckna det andra kapitulationsdokumentet i Berlin.
Dagen innan, den sjunde maj beordrade Dönitz sin general Alfred Jodl att underteckna ett kapitulationsdokument i general Eisenhowers högkvarter Reims i Frankrike. Det dokumentet innebar Tysklands kapitulation för de allierade västmakterna, men Sovjetunionens ledare Josef Stalin ville se ett eget dokument och därför fick Keitel underteckna det i Berlin inför Sovjetunionens representanter. Eftersom klockan hade passerat midnatt i Moskva när Keitel undertecknade dokumentet högtidlighålls krigsslutet den dagen.
Keitel och Jodl dömdes till döden i Nürnbergrättegången 1946 och de avrättades kort efter att domarna förkunnades.
Ett kallt krig
Krigsslutet och Nazitysklands ovillkorliga kapitulation blev också startskottet för ett nytt krig, det kalla kriget mellan Sovjetunionen och USA. Krigsslutet innebar att Tyskland fick avträda stora landområden och segermakterna USA, Sovjet, Frankrike och Storbritannien delade landet i fyra zoner. Västmakternas zoner blev senare Västtyskland och den sovjetiska zonen blev Östtyskland. Berlin delades också i fyra zoner och västmakternas och Sovjets zoner kom senare att delas med en mur.
Det dröjde ända till 1955 innan Västtyskland blev en egen stat och återigen tilläts ha ett försvar, men misstron mot en tysk vapenmakt var stor, inte minst hos grannlandet Frankrike. Det kalla kriget kom att prägla Tyskland ända till återföreningen 1990. Men trots att det gått 25 år sedan de två länderna blev ett är skillnaderna påtagliga mellan landsändarna.
Förlorade sin position
För Storbritannien som länge varit världens dominerande supermakt innebar krigsslutet att man hamnade i militär och politisk skugga av Sovjetunionen och USA, men också att man de kommande decennierna tvingades överge sina kolonier.
Bildandet av EU och FN är två andra direkta konsekvenser av andra världskriget, liksom de senare krigen i Korea, Vietnam och Afghanistan som var direkta konsekvenser av de politiska doktriner som föddes i Sovjetunionen och USA.
Trots att kriget avslutades i Europa i maj dröjde det till augusti samma år innan Japan föll. Det skedde efter de amerikanska atombomberna mot Nagasaki och Hiroshima. Bomberna som föll över de japanska städerna innebar att världen för första gången såg de ohyggliga konsekvenserna av kärnvapen. Samma kärnvapen som senare blev en maktfaktor och ett avskräckningsvapen.