Omkring 16.000 soldater marscherade under lördagsförmiddagen i perfekta kolonner över Röda torget under det största firandet av Segerdagen i Ryssland sedan Sovjetunionens sammanbrott.
Bland det massiva ryska militäruppbådet marscherade även soldater från Kina, Indien, Serbien, Mongoliet och flera forna Sovjetstater.
Dessutom marscherade över 300.000 personer genom Moskva med bilder på släktingar som stupat under andra världskrigets strider. Firanden hölls även på andra platser runt om i Ryssland. I Sevastopol deltog 200.000 personer, enligt nyhetsbyrån Interfax.
”Befriade Europa”
Den ryske presidenten Vladimir Putin hyllade i sitt tal Sovjetunionens seger över Tyskland och betonade att hela den sovjetiska befolkningen fick bära bördan av kriget.
– De befriade nationerna i Europa från nazisterna, sade han.
Putin uttryckte en särskild tacksamhet till folken i de med Sovjet allierade länderna — däribland Storbritannien, USA och Frankrike. Dessa länders ledare har dock avböjt att delta i firandet med hänvisning till Ukrainakrisen och Rysslands annektering av Krim.
De flesta inbjudna stats– och regeringscheferna i EU har valt att avstå, liksom USA:s president Barack Obama. Även Sverige bojkottade firandet och tillsammans med de andra nordiska länderna valde Sverige att skicka representanter från den lokala ambassaden. Tysklands förbundskansler Angela Merkel kommer dock att besöka Moskva i morgon för en kransnedläggning vid den okände soldatens grav tillsammans med Vladimir Putin.
Putin fick nöja sig med att flankeras av ledare som Kinas Xi Jinping, Kubas Raúl Castro, Zimbabwes Robert Mugabe och FN-chefen Ban Ki-Moon. Flera länder i Asien valde att skicka delegater till Moskva. Förutom Xi Jinping fanns Indiens president Pranab Mukherjee på plats. Två länder som efter EU:s och USA:s sanktioner blivit allt viktigare partners för Ryssland. Putin passade även på att skicka en känga till västmakterna:
– Efter kriget grundades FN. Man stiftade internationell rätt. I dag struntar man i den. Man vill bygga en unipolär värld. Det är illa för stabiliteten, sade han.
Ses som skymf
Stora Fosterländska kriget, som Andra Världskriget kallas i Ryssland är en av landets viktigaste händelser och fredsdagen är också en viktig helgdag. Många ryssar anser att dagen är ett tillfälle att minnas dem som offrade livet i kriget. Därför har också kommentarerna från Kreml handlat om att gästernas frånvaro ses som en skymf.
Maria Zakhavrova, talesperson för det ryska utrikesministeriet sade i en intervju med tidningen The Guardian att bojkotten från väst var manifesterad av USA och att ledarnas frånvaro var respektlöst mot de krigsveteraner som fortfarande är i livet.
Visade upp militärstyrka
Ryssland demonstrerade även sin militära styrka under firandet genom att visa upp sin senaste vapenteknik. Kronan i verket är den nya super-stridsvagnen T-14 Armata. Under genrepen i veckan stannade pinsamt nog en tank på grund av tekniska problem mitt under uppvisningen, men under lördagen rullade de över torget utan problem.
Andra gäster förr
Annat var det när sextioårsdagen högtidlighölls i Moskva 2005. Då var relationerna mellan Ryssland, USA och väst betydligt mer avspända. Den gången gästades Putin av USA:s dåvarande president George Bush, liksom Tysklands dåvarande förbundskansler Gerhard Schröder och Frankrikes dåvarande president Jacques Chirac.
Storbritannien representerades av John Prescott, den dåvarande vice premiärministern. Labourledaren Tony Blair kunde inte närvara, eftersom 60–årsfirandet skedde bara dagar efter att Labour vunnit det brittiska parlamentsvalet.
Ryssland och kriget
Omkring 27 miljoner sovjetiska soldater och civila dog under andra världskriget och över 70 procent av den ryska befolkningen säger sig ha mist någon nära familjemedlem i kriget.
Rysslands president Vladimir Putin hade in 68 andra stats- och regeringschefer till dagens minnesstunder, men många västledare nobbade inbjudan med hänvisning till Ukrainakrisen och Rysslands annektering av Krim. Varken USA:s president, den brittiska premiärministern eller den franske presidenten deltar. Länderna har i stället sänt sina utrikesministrar.
Omkring 20 världsledare deltar under firandet. Bland dem finns FN-chefen Ban Ki-Moon, Kinas ledare Xi Jinping och den indiske presidenten Pranab Mukherjee. Dessutom den egyptiske ledaren Abd al-Fattah al-Sisi, Kubas Raúl Castro, Zimbabwes Robert Mugabe, Sydafrikas Jacob Zuma och Venezuelas Nicolás Maduro.