• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Den sittande presidenten har synts sällan i det offentliga sedan han insjuknade 2013. Arkivbild från 2012. Foto: AP/Reuters/TT

Algeriets president ställer upp i valet – trots protester

Uppdaterad
Publicerad

Hundratals har skadats i de senaste dagarnas protester mot Algeriets president Abdelaziz Bouteflika. Och trots att tiotusentals människor vädjar om nytt styre, ställer Bouteflika formellt upp för en femte mandatperiod. Samtidigt erbjuder han sig att avgå inom ett år, ifall han blir omvald.

Kandidaterna hade till midnatt på sig att registrera ifall de skulle ställa upp i det kommande presidentvalet i april. Den 82-årige presidenten Abdelaziz Bouteflika, som varit president i tjugo år, tänkte nog att det skulle bli en enkel match.

– Jag är förbannad att han ställer upp igen. Det är hånande, som att det vi vill inte spelar någon roll. Som att våra protester inte spelar någon roll, säger demonstranten och aktivisten Wahib, som inte vill ställa upp med sitt efternamn, till SVT Nyheter.

Tiotusentals runt hela landet

Bara i huvudstaden Alger är det omkring 70 000 människor som demonstrerar nu under söndagen. Och protesterna pågår i flera andra städer runt om i landet. Under fredagen samlades upp till 100 000 människor och polisen svarade då med tårgas och vattenkanoner, skriver BBC.

Också nu finns kravallpolis på plats för att kunna slå ned prosterna.

– Vi protesterar inte bara mot Bouteflikas femte mandatperiod, han har nog själv ingen aning om vad som pågår i landet. Det är militären och personerna runt Bouteflika som tar alla besluten, de måste alla avgå så att vi kan ha riktiga val, säger Wahib.

”Alla måste avgå”

Sådana här massyttringar av missnöje hör det ovanliga i Algeriet. Men när Bouteflika för någon månad sedan meddelade hans planer, brast det för många av landets unga.

– De ber oss att ge upp vår frihet för illusionen om demokrati och trygghet, säger Wahib.

Men protesterna verkar inte ha varit helt förgäves. Strax efter att det blev klart att Bouteflaki är ett namn i aprilvalet, så meddelade hans kampanjchef att den sittande presidenten erbjudit sig att avgå inom ett år, ifall han skulle bli omvald i valet 2019, rapporterar Reuters.

Varför detta erbjudande kommer nu, är dock oklart.

Vårdas i Schweiz

Abdelaziz Bouteflika är i dag en 82-årig man med sviktande hälsa. Han har sedan 2013 sällan synts i det offentliga och för närvarande befinner han sig sannolikt inte ens i landet, utan tros vårdas på sjukhus i Schweiz, rapporterar New York Times.

För oppositionella är det inte bara Bouteflikas ålder och hälsotillstånd som gör honom till en opassande ledare, utan även att han har brustit i sina åstadkommanden. Korruptionen är utbredd och arbetslösheten är hög i det nordafrikanska landet.

Parti bojkottar valet

Enligt Algeriets konstitution måste den som vill ställa upp som presidentkandidat personligen lämna in papprena. Regler som inte verkar gälla för Bouteflika eftersom det var hans kampanjchef som lämnade in dessa å hans vägnar, uppger Reuters.

– Vi vill ha en riktig demokrati, de här valen vi har nu kan man inte lita på, säger Wahib.

Utöver Bouteflika har minst sex andra kandidater registrerat sig. Landets största islamistiska parti har sagt att de kommer bojkotta valet om Bouteflika ställer upp.

Fakta: Algeriet

Algeriet har cirka 42 miljoner invånare och är Afrikas till ytan största land. Landets export av olja och gas står för 95 procent av exportintäkterna och för 60 procent av statsbudgeten.

Algeriet, som var en fransk koloni från 1830, blev självständigt 1962 efter ett nästan åtta år långt och blodigt befrielsekrig.

Demonstrationer i oktober 1988 gjorde att myndigheterna utropade undantagstillstånd. Demokratiska reformer infördes, men när det islamistiska partiet FIS vann valet 1991 klev militären in, vilket utlöste ett inbördeskrig som krävde ungefär 200 000 människors liv mellan 1992 och 2002. Den väpnade islamistiska gruppen GIA anklagades för mycket av våldet.

Under inbördeskriget, 1999, vann Abdelaziz Bouteflika presidentvalet med militärens stöd. Han sjösatte ett försoningsprogram som fick tusentals islamister att lägga ner vapnen.

I presidentvalet i april 2014 vann Bouteflika för fjärde gången. Enligt de officiella siffrorna fick han 81 procent av rösterna.

Parlamentsvalet 2017 gav Bouteflikas parti FLN och samarbetspartiet RND en absolut majoritet i parlamentet.

Källa: AFP/TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.