Vreden växer. Den senaste veckan har det visat sig på gatorna, där tiotusentals människor fredligt protesterat mot president Abdelaziz Bouteflika sedan han sagt att han ställer upp för en femte mandatperiod i strid med grundlagen.
Den 81-årige presidenten har redan suttit vid makten i 20 år. Efter att ha drabbats av en stroke 2013 syns han sällan offentligt, och hans fysiska hälsa är höljd i dunkel.
Många misstänker att Bouteflika i själva verket används som en nickedocka för den inflytelserika grupp män som omger honom.
-Algeriet styrs av en maffia, och vi är trötta på det nu. Hela systemet måste bort, säger Samira Dehri till TT.
Inbördeskriget ett trauma
Bristen på politisk transparens har länge varit en källa till missnöje i landet, liksom den utbredda korruptionen. Yttrandefriheten är begränsad, och staten utövar hård kontroll över landets medier.
Men stora demonstrationer är ovanliga. När den arabiska våren svepte över regionen hölls visserligen spridda protester i Algeriet, men de mötte hårt motstånd av polisen, och saknade stöd från den stora massan.
Oviljan kan förstås av landets svåra historia, enligt Hasni Abidi, som är ledare för forskningsinstitutet Cermam, som fokuserar på arabvärlden, i Genève.
Det blodiga inbördeskrig som rasade mellan 1992 och 2002 – och som skördade 200 000 människoliv – ligger fortfarande färskt i folkminnet.
Många algerier är rädda för vad som kan hända om stabiliteten rubbas, säger Hasni Abidi.
-Regimen har varit duktig på att slå mynt av den rädslan. Man har länge sagt att motsatsen till status quo är kaos och krig, vilket har visat sig vara en väldigt effektiv retorik.
Unga en drivande kraft
Argumentet upprepades av premiärminister Ahmed Ouahiya när han tilltalade demonstranterna i ett tal till parlamentet i tisdags. Avgångskrav har riktats även mot premiärministern, som många ser som en medlöpare.
-Algeriet har lidit tillräckligt. Nu behövs lugn och stabilitet, sade Ouahiya, och tillade att valurnorna är det bästa stället att visa sitt missnöje.
Men retoriken klingar för döva öron, speciellt hos landets unga.
Och de utgör en betydande demografisk grupp. Hela 45 procent av den totala befolkningen i Algeriet är under 25 år, och delar inte det trauma från inbördeskriget som äldre generationer bär med sig, säger Hasni Abidi.
-Det är delvis därför vi ser den här rörelsen växa sig så stark nu. Hos de unga är hoppet om framtiden starkare än rädslan för det förflutna.
Resonemanget får gensvar hos Samira Dehri, som hoppas att protesterna kommer att fortsätta.
-Jag ser män, kvinnor och barn som demonstrerar på ett fredligt sätt. Det är verkligen folket som reser sig och säger – det räcker nu. Vi behöver en förändring.
President Bouteflika väntas officiellt presentera sin kandidatur på söndag, den 3 mars.
Algeriet
Algeriet har cirka 42 miljoner invånare och är Afrikas till ytan största land. Olja och gas står för 95 procent av exportintäkterna och 60 procent av statsbudgeten.
Algeriet var en fransk koloni från 1830 men blev självständigt 1962 efter ett nästan åtta år långt, blodigt befrielsekrig.
Demonstrationer i oktober 1988 gjorde att myndigheterna införde undantagstillstånd. Demokratiska reformer har introducerats men när det islamistiska partiet FIS vann valet 1991 klev militären in, vilket utlöste ett inbördeskrig som krävde omkring 200 000 människors liv mellan 1992 och 2002. Den väpnade islamistiska gruppen GIA skylldes för mycket av våldet.
Under inbördeskriget, 1999, vann Abdelaziz Bouteflika presidentvalet med militärens stöd.
Han sjösatte ett försoningsprogram som fick tusentals islamister att lägga ner vapnen.
I presidentvalet i april 2014 erövrade Bouteflika en fjärde mandatperiod. Enligt det officiella resultatet fick han 81 procent av rösterna.
Parlamentsvalet 2017 gav Bouteflikas parti FLN och samarbetspartiet RND en absolut majoritet i parlamentet.
2008 gjordes en författningsändring så att en begränsning på två mandatperioder för presidenten togs bort. Det möjliggjorde för Abdelaziz Bouteflika att bli omvald både en tredje och en fjärde gång. En ny författningsändring som återinförde begränsningen antogs 2016.
Källa: AFP, Landguiden.