19 av Kinas regioner har drabbats av elbrist de senaste veckorna. Det betyder att tillverkningar av din nästa Iphone kan försenas. Fabrikerna ropar efter energi eftersom tillväxten satt fart efter pandemin. Samtidigt är Kinas egna kolreserver på upphällningen och man tvingas importera dyr kol från bland annat Australien. Elbristen i Kina beror också på att fabrikerna har nya miljökrav med en gräns hur mycket el de får hämta från koleldade kraftverk.
Kina står inför ett vägskäl. Ett tungt ansvar vilar på deras axlar. Landet släpper ut 28 procent av världens samlade koldioxidutsläpp. De skulle behöva stänga 600 av sina 1000 kolkraftverk innan 2030. Utmaningen är enorm – Kinas fabriker tillverkar bland annat hälften av allt stål och cement i världen.
Lovar minska utsläpp
Kina har lovat börja minska sina utsläpp, men först efter 2030. Det är helt otillräckligt för att klara det globala målet på max 1,5 graders uppvärmning. Men många Kinaexperter menar att Kinas löfte att sluta bygga kolkraftverk utomlands visar att man börjar inse att kolet har blivit för dyrt. Den stora frågan är hur Kina ska kunna bryta sitt eget kolberoende utan att tappa i tillväxt? En tillväxt som till stor del drivs av alla prylar vi köper från Kina.
I Storbritannien råder det kaos vid bensinstationer när britter hamstrar bensin. Priset på olja har gått upp, liksom priset på naturgas och kol. Delvis beror det också i EU på den snabba ekonomiska återhämtningen efter covid-pandemin.
Men vad har det med klimatkrisen att göra? Jo, allt hänger ihop. Sol-och vindkraft har blivit så billigt (mycket tack vare billig kinesisk teknik) att det konkurrerar ut kolet. Tack vare EU:s framgångsrika prissättning av utsläppsrätter så håller kolkraften på att kollapsa. Dagspriset för att släppa ut koldioxid är 63 euro per ton. Till stor del är det naturgas som ersatt kolet som energikälla i Europa. Men priset på naturgas har nästan fyrdubblats. Det har flera orsaker.
I september blåste det också ovanligt lite i norra Europa vilket har lett till låga leveranser från vindkraften. Det är brist på naturgas, bland annat för att Ryssland drabbats av bränder i sina naturgasfabriker. Den gångna vintern innebar också en hög efterfrågan på naturgas.
Växande energikris
Så den stora paradoxen är att på grund av bristen på naturgas, så tvingas en del elleverantörer öka sin användning av kol, vilket driver upp priserna eftersom kolet är så dyrt av klimatskäl.
Allt bidrar till en växande energikris som skulle kunna bli ännu mer allvarlig om det blir en kall vinter.
Tajmingen är extremt olycklig. Om bara några veckor inleds det globala klimattoppmötet i Glasgow, COP26. Vad alla väntar på är att Indien och Kina ska komma med skärpta klimatlöften till förhandlingsbordet. Att de nu drabbas av elbrist på grund av de höga kolpriserna, kommer knappast öka deras vilja att lova ännu större utsläppsminskningar .
Ansvaret vilar tungt på de folkvalda politikerna. De har vetat att klimatkrisen kräver en grön omställning. De har vetat att det kräver en snabbare utbyggnad av elnätet, något till exempel svenskt näringsliv krävt i flera år nu. Det behövs upprustade elnät, stöd till batterilösningar så att energi från vind-och sol kan lagras.
Pressade EU-politiker har nu två val, att klara klimatomställningen- och samtidigt undvika ett folkligt uppror mot högre el- och bensinpriser.
Eller slå av på takten i klimatomställningen.
Missa inget om klimatet! Få SVT:s nyhetsbrev i din inkorg varje vecka.