Raserade byggnader, strömavbrott som påverkar miljoner och hundratals döda civila. Det är resultatet av den ryska robotbeskjutningen där vapensystemet Iskander spelar en nyckelroll.

– Det är svårt, om inte omöjligt, att skydda sig mot, säger Douglas Barrie, forskare i militär luftfart vid The International Institute for Strategic Studies, IISS.

Låg flygbana

Med en räckvidd på 500 kilometer klassas Iskander som ett system för ballistiska kortdistansrobotar – det vill säga robotar som endast styrs i avfyrningsfasen och därefter följer en kastbana.

– Men de följer egentligen inte en ballistisk bana. De är rörligare och följer en plattare bana vilket gör dem svårare att skjuta ner, säger Douglas Barrie.

Hittade svenskutvecklad del

Nackdelen för Ryssland är att robotarna är dyra och beroende av runt 50 komponenter från väst, enligt Ukraina.

Ett exempel är en svenskutvecklad filmkondensator som kan lagra ström kortvarigt. Tillverkningen skedde länge i Sverige, men flyttades till Portugal för flera år sedan.

Trots sanktionerna fortsätter ukrainska myndigheter hitta delar från Väst i Iskander.

I januari gick antikorruptionsmyndigheten NACP ut med att fyra amerikanska komponenter hittats i roboten som slog ned i Tjernihivs teater sommaren 2023 och dödade sju personer.

– Svårigheten med sanktioner är att de aldrig fungerar så bra som man hoppats på, säger Douglas Barrie.

– Men de har en effekt i och med att de tvingar Ryssland att handla på den grå marknaden. På kort sikt kommer produktionen troligtvis gå långsammare.

Kampanj mot elförsörjningen

Ett av Rysslands mål med Iskander verkar vara att orsaka maximal skada mot den ukrainska elförsörjningen, enligt Barrie.

Ukrainska presidenten Zelenskyj har kallat attackerna för ”terror” och vädjar till Väst om mer luftvärn.