Efter år av segdragna förhandlingar med många misslyckanden är nu maratonförhandlingarna om Irans kärnenergiprogram över. Iran och P5+1-gruppen, som utgörs av Storbritannien, Kina, Frankrike, Tyskland, Ryssland och USA, är överens.
Vid en kort paus i slutförhandlingarna på tisdagsförmiddagen bekräftade EU:s utrikeschef och Irans utrikesminister avtalet:
– Det här är ett historiskt ögonblick när vi nu når en överenskommelse. En överenskommelse som inte är perfekt lösning för någon, men det är vad vi kunde åstadkomma nu och den är av stor betydelse för oss alla. Det här är en vinn-vinn-lösning, sade Irans utrikesminister Mohammed Javad Zarif i ett första uttalande.
– Det här kan öppna ett nytt kapitel i internationella relationer och beslutet vi kommer att ta i dag visar att diplomati kan övervinna decennier av spänningar. Det här inger mycket hopp för framtiden, sa EU:s utrikeschef Federica Mogherini.
Vid en officiell pressträff vid lunchtid sade Mogherini att överenskommelsen säkrar att Irans kärntekniska program blir uteslutande fredligt.
– Iran försäkrar att man aldrig, under några omständigheter, kommer att försöka söka, utveckla eller förvärva några kärnvapen, sade hon.
Öppenhet i utbyte mot sanktionslättnader
I korthet bygger avtalet på att Iran accepterar att banta ned sitt omdiskuterade kärnenergiprogram och samtidigt öppna upp sina kärnteknikanläggningar för internationella inspektörer. I utbyte ska omvärldens sanktioner mot landet lättas.
I avtalet lovar Iran att öppna dörrarna till alla sina kärnteknikanläggningar, inklusive militära, för FN-inspektörer. Om överenskommelsen inte efterlevs återinför FN sanktionerna inom 65 dagar.
I avtalet står också att FN:s vapenembargo ska finnas kvar i ytterligare fem år.
Nytt avtal med IAEA
”Iran-avtalet visar att konstruktivt engagemang fungerar. Med den här onödiga krisen löst så framträder nya horisonter med fokus på gemensamma utmaningar”, kommenterar Irans president Hassan Rouhani avtalet på Twitter.
Han bekräftar också att Iran skrivit under ett avtal med atomorganet IAEA om samarbete, vilket IAEA:s chef Yukiya Amano tidigare gick ut med.
Enligt Amano har man kommit överens om en färdplan för kontroller av tidigare och pågående kärntekniska aktiviteter i Iran.
Betydade diplomati
Ett lyckat Iran-avtal utgör ett ovanligt exempel på hur diplomatiska förhandlingar kan leda till lösningar på internationella kriser, menar Jan Hallenberg, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, och förklarar att ett Iran-avtal kan jämföras med avtal om nedrustning mellan USA och Sovjet under kalla kriget.
– Man får gå tillbaka långt i historien för att hitta en motsvarighet. Det fanns ett antal avtal mellan USA och Sovjetunionen under kalla kriget, det här är på den nivån, säger han, och tillägger:
– Skillnaden är att detta är ett internationellt avtal där även FN och EU är inblandade, det är en väldigt internationaliserad lösning på något som många länder upplevt som ett hot mot säkerheten i Mellanöstern och även globalt, spridningen av kärnvapen.
Kan gynna andra krisfrågor
Ett Iran-avtal kan, förutom att stärka den inhemska ekonomin, på sikt göra landet till en större spelare i världspolitiken, anser Hallenberg.
– Det finns förutsättningar för mer rimliga relationer mellan USA och Iran. Om de förbättras så kan man hoppas att det ökar möjligheten till diplomatiska hanteringar av andra kriser, exempelvis Syrien.
– Det här är slutet på mer än tio års förhandlingar. Men samarbetet slutar inte för det. Och vi kommer att se till att avtalet, i detalj, implementeras och efterlevs, påpekade EU:s utrikeschef Federica Mogherini vid presskonferensen.
Fakta: Avtalets innehåll
- Avtalet ska ge internationell insyn i det iranska kärnenergiprogram.
- Iran har gått med på att FN:s sanktioner återupprättas inom 65 dagar om avtalet bryts.
- FN:s vapenembargo ska finnas kvar i ytterligare fem år.
- Missilsanktionerna mot Iran skall inte upphävas under åtta år.
- I utbyte mot detta ska ekonomiska sanktioner mot Iran upphävas.
- Avtalet ska implementeras från och med första halvåret 2016.