Hur kom promemorian till?
Det fyra sidor långa dokumentet upprättades på beställning av republikanen Devin Nunes, ordförande i representanthusets underrättelseutskott. Nunes var också en del av Donald Trumps övergångsstab tiden innan han svors in som president i januari 2017.
Promemorian har författats av republikaner i underrättelsekommittén som sedan röstade för att den skulle offentliggöras. Demokraterna i kommittén motsatte sig ett offentliggörande. Den federala polisen FBI och justitiedepartementet har motsatt sig att dokumentet ska göras tillgängligt för allmänheten. FBI har uttryckt djup oro över att materialet utelämnar viss fakta.
Trump hade mandat att stoppa offentliggörandet, men godkände det på fredagen.
Enligt Demokraterna är syftet med promemorian att underminera den särskilde åklagaren Robert Muellers pågående brottsutredning om ett möjligt samarbete mellan personer inom Trumpkampanjen och Moskva, och huruvida Trump har gjort sig skyldig till övergrepp i rättssak genom att försöka lägga hinder i vägen för utredningen.
Vad innehåller promemorian?
Dokumentet ifrågasätter vad de republikanska författarna kallar ”legitimiteten och lagenligheten” i FBI:s och justitiedepartementets kommunikation med specialdomstolen Fisa, som är tillståndsmyndighet för USA:s underrättelseverksamhet, när de begärde tillstånd att övervaka Trumps före detta kampanjrådgivare Carter Page. Page har en bakgrund som konsult inom oljebranschen och ett stort kontaktnät i Ryssland.
Enligt promemorian beskrivs kontakterna med domstolen som ”ett besvärande haveri av rättsprinciper som utformats för att försvara det amerikanska folket mot övergrepp”.
Men medan dokumentet fokuserar på en ansökan om elektronisk övervakning av Page i oktober 2016, undanhåller det information om att Page var under FBI:s radar långt tidigare, då han i New York 2013 träffade ryssar som arbetade för Kremls underrättelsetjänst. Page reste också till Moskva i juli 2016 då han var Trumps kampanjrådgivare för att träffa en högt uppsatt rysk regeringsföreträdare och höll ett då ett ryssvänligt tal.
När han åter besökte Moskva i december 2016 var han troligen övervakad.
I promemorian påstås att en mycket kontroversiell underrättelserapport som beskriver kontakter mellan Trump och Ryssland, upprättad av den före detta brittiske underrättelseagenten Christopher Steele och delvis finansierad av Demokraterna, var central i ansökningarna om elektronisk övervakning av Page som inleddes i oktober 2016.
Steeles rapport innehåller en rad provocerande påståenden om Trump och hans kopplingar till Ryssland. Enligt promemorian nämndes inte kopplingen till Demokraternas finansiering av Steeles rapport vid ansökningarna. Republikanernas dokument beskriver också Steele som partisk, och att han ska ha sagt att han ”desperat motsatte sig att Donald Trump skulle bli vald till president”.
Vad har promemorian för betydelse?
Den stora frågan är huruvida Trump kommer att använda sig av promemorian för att avskeda vice justitieminister Rod Rosenstein, som var distriktsåklagare vid tillfället för ansökningarna om att få övervaka Page och som ska ha skrivit under några av dem på uppdrag av justitiedepartementet.
Rosenstein har även utsett särskilde åklagaren Robert Mueller i maj 2017, sedan Trump avskedat FBI-chefen James Comey, och håller uppsyn över hans arbete. Det har därför spekulerats i om Trump kommer att använda sig av promemorian även för att göra sig av med Mueller.
Demokrater hävdar att dokumentet förvanskar känslig hemligstämplad information i propagandasyfte för att misskreditera FBI och justitiedepartementet och sätta stopp för Muellers utredning, vilken ses som ett potentiellt hot mot Trumps presidentskap.