I januari 2013 lovade den brittiske premiärministern David Cameron att om hans parti, det Konservativa partiet, vann parlamentsvalet 2015 så skulle Storbritannien omförhandla sitt avtal med EU så att det blev mer gynnsamt för landet. Därefter skulle en folkomröstning om ett utträde, Brexit, äga rum, senast i slutet av 2017.
David Camerons uttalande om en omförhandling möttes av kritik från andra EU-ledare, som menade att man inte kunde välja och vraka bland villkoren för avtalet.
Löfven: Sverige och Storbritannien tänker lika
Många länder, både inom och utanför EU, har uttryckt önskan om att behålla Storbritannien inom EU. Till exempel har USA under Barack Obamas ledning sagt att ett Storbritannien som är med i EU stärker både Storbritannien och unionen. Och Sveriges två senaste regeringar har båda uttryckt en önskan om att Storbritannien stannar kvar i unionen:
– Sverige vill helst se att Storbritannien finns kvar i EU. Vi tänker mycket lika i frågor som frihandel och den inre marknaden och så vidare, sa statsminister Stefan Löfven i slutet av förra året när han träffade David Cameron på 10 Downing Street i London.
Cameron ställer fyra krav
På EU-toppmötet i Bryssel kommer David Cameron diskutera med övriga EU-ledare de fyra krav som han vill få igenom. Cameron vill:
Begränsa välfärdssystemet för EU-medborgare i Storbritannien
Ge nationella parlament en starkare position
Garantera att länder utanför eurosamarbetet inte ska drabbas av beslut inom eurozonen
Löften om att kunna få stå utanför EU:s fastare sammanslutning
Tusk: Frågan måste hanteras varsamt
Europeiska rådets ordförande Donald Tusk sa senast i går att risken nu är stor att Storbritannien lämnar EU. Frågan skulle hanteras varsamt eftersom ”det som en gång förstörts kan inte repareras”, sa Tusk.
Opinionsinstitutet Comres senaste mätning visar att 49 procent av britterna vill vara kvar i EU, medan 41 procent vill lämna unionen. Tidigare har 54 procent varti för att stanna kvar, medan 36 procent velat lämna.
Men skulle Storbritannien lämna EU finns det flera alternativ till hur ett framtida ekonomiskt samarbete med unionen kan se ut. Landet skulle till exempel kunna vara med i EES, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och EFTA, Europeiska frihandelssammanslutningen.