Europa är på väg att förvandlas till ett levande museum. Det är en varning som ofta hörs när det pratas om arbetslöshet och det betyder att Europa snart bara har sina antika kulturskatter att visa upp för omvärlden.
Industrin har ju till stor del flyttat till låglöneländer. Men den svensk-italienske mångmiljonären Daniele Kihlgren har visat att ett levande museum kan vara en väg framåt.
Kihlgren har köpt den medeltida byn Santo Stefano de Sessano i Abruzzo. Då låg den öde, det fanns bara 50 personer kvar i byn, fårnäringen hade kollapsat, alla hade emigrerat, en del så långt som till Kanada.
Starka minnen av svenskt hantverk
-Jag hittade en by med helt orörd stadskärna , med rötter i 1300-talet, berättar han. Daniele Kihlgren är tredje generation invandrare och pratar själv inte svenska men reste till Sverige om somrarna som liten med sin pappa och farfar. Han har starka minnen av bevarat, gammalt svenskt hantverk.
-Det här rummet är det som ser fattigast ut och som jag tycker är vackrast, säger han och tar med oss i ett valvliknande rum med knaggligt stengolv, härinne bodde människor med sina får och åsnor för att hålla värmen.
-Vi har bevarar sotet, spåren av fattigdom, säger han och visar på de uråldriga väggarna. I dag är det ett hotellrum, sängen är en gammal träsäng men madrassen är ny, stoppad efter lokala förebilder, handvävda lakan och täcken och badkar av en av världens mest kända designers.
Fattigdom möter estetik, är det moraliskt riktigt?
-Vi har fått kritik, berättar han, men vad ska man göra? Ska man utrota spåren av fattigdom, av människors liv? Eller hedra det? Vi valde det senare. Italienarna skäms fortfarande över de här gamla byarna. Fattigdomen ligger för nära i tiden men skandinaver, anglosaxer, tyskar och holländare älskar det.
I dag finns 15 hotell i byn, alla diskret utplacerade, en del saknar helt skyltar. Rummen kostar mellan 1.000-10.000 kronor per natt. De har både internet och centralvärme men ser helt autentiska ut.
Arbetstillfällen
Daniele Kihlgren har köpt tio sådana här byar till och skapar ett bolag i var och en. Hittills har han skapat ett hundratal arbetstillfällen, byarna restaureras enligt gamla tekniker och han har till och med en egen antropolog anställd. Hon har gjort ett tusentals intervjuer med gamla i byarna omkring, som berättat och visat gamla vävtekniker, hur man växtfärgar ull och vilka växter man ska plocka för att kunna fläta korgsitsar till trästolar.
Totalt sett finns 15.000 mer eller mindre övergivna italienska byar så det finns en enorm potential att skapa jobb och inkomster med hjälp av landets uråldriga kulturarv.
-Jag bor som på 1300-talet men med all tänkbar bekvämlighet, det är mycket inspirerande, säger Richard Bilotti, en av turisterna i byn.
Han är här med en skrivargrupp från USA. I två veckor lever de i byn och gör själva resan inåt och bakåt för att skriva sina memoarer.
-Men är inte det här artificiellt? Trots allt, så här lever ju ingen idag?
-Jo, det är det på ett sätt men hur hade man annats kunnat göra? Mr Kihlgren gör ett fantastiskt jobb, anser han. Mer kontroversiellt är att Daniele Kihlgrens företag är på väg att driva igenom ett totalt byggförbud i Santo Stefano de Sessano. Det blir den första byn i Italien med en sådan lagstiftning. Om några av ättlingarna till de som utvandrat vill komma tillbaka till byn och kanske bygga ett dagis eller en skola så går inte det. Är det rätt att lägga en död hand över utvecklingen?
-De kommer inte vilja komma tillbaka, lika lite som jag skulle vilja återvända till Kiruna, säger Daniele Kihlgren tvärsäkert.
-Vi har en plikt att bevara byns arkitektur, som följer bergets linje och som lever i harmoni med det omkringliggande landskapet. Vi gör italiensk kultur en tjänst.