Bild på militär som åker bil med stort vapen, bredvid bild på SVT:s Afrikakorrespondent Johan Ripås.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör SVT:s Afrikakorrespondent Johan Ripåsom det som lett upp till oroligheterna i Sudan. Foto: AFP/TT/SVT

Detta vet vi om oroligheterna i Sudan

Uppdaterad
Publicerad

Sammandrabbningar mellan de två huvudgrupperna i Sudans militärregim har skakat landet den senaste tiden. Fler än 400 personer har dött till följd av striderna. Här är bakgrunden till den våldsamma konflikten.

2018: Demonstrationer tar fart

  • Regeringskritiska demonstrationer bryter ut i hela landet, till en början riktat mot kraftiga prisökningar, brist på varor och arbetslöshet. Snart kommer krav på att presidenten, militärofficeren Omar al-Bashir, ska avgå. Säkerhetsstyrkor svarar med ett hårt tillslag som dödar dussintals människor.
Sudans tidigare president Omar al-Bashir. Foto: Burhan Ozbilici/TT

2019: Presidenten störtas

  • Al-Bashir, som vid tidpunkten suttit vid makten i nästan 30 år, störtas av sudanesiska armén (SAF) och den paramilitära gruppen RSF, som tillsammans bildar en tillfällig militärregering. Därav startar stora protester med krav på att makten ska överlämnas åt en civil regering.
  • Säkerhetsstyrkorna slår till mot en sittstrejk vid de sudanesiska väpnade styrkornas (SAF) högkvarter. Uppgifter finns om att mer än 100 personer dödas i attacken.
  • Afrikanska unionen ingriper och en tillfällig civil-militär samlingsregering inrättas under ledning av premiärminister Abdallah Hamdok. De civilia och militära grupperna kommer överens om att dela makten under en treårig period med val 2023.
Abdallah Hamdok. Foto: Sarah Meyssonnier/TT

2020: Fredsavtal med rebellgrupper

  • I slutet av augusti 2020 ingår övergångsmyndigheterna ett fredsavtal med rebellgrupper från den oroliga västra Darfurregionen och från de södra regionerna Sydkordofan och Blå Nilen. Avtalet accepteras dock inte av alla rebellgrupper.

2021/2022: Två militära grupper tar makten

  • I oktober 2021 tar militären återigen makten i en kupp ledd av ledaren för armén, Abdel Fattah al-Burhan, och ledaren för RSF, Mohamed Hamdan ”Hemedti” Dagalo. Al-Burhan blir den verksamma ledaren för juntan.
  • Efter flertalet massdemonstrationer beslutas att Abdallah Hamdok ska återinsättas som premiärminister. Men han avgår knappt två månader senare efter att misslyckas med att utse en regering under tiden som protester mot militären pågår.
Abdel Fattah al-Burhan. Foto: Hussein Malla/TT

Slutet av 2022: Ny överenskommelse

  • Civila grupper undertecknar en första överenskommelse med militärledningen om att inleda en ny tvåårig politisk övergång och utse en civil regering.

Våren 2023: Övergången skjuts fram

  • Undertecknandet av ett slutgiltigt avtal om maktskifte försenas flera gånger efter tvister om bland annat huruvida armén ska ställas under civil tillsyn och om RSF ska intergreras i armén.
  • 15 april bryter strider ut mellan de två styrkorna. RSF hävdar att de har tagit kontroll över viktiga strategiska platser, men armén bestrider detta.
Ledaren för RSF, Mohamed Hamdan ”Hemedti” Dagalo. Foto: Arkivbild TT

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Oroligheter i Sudan

Mer i ämnet