Utan att ge några exakta detaljer utlovade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius en leverans på 4000 AI-styrda attackdrönare till Ukraina. Det rapporterar Frankfurter Allgemeine.

De tysktillverkade drönarna ska vara utrustade för att klara av att operera i en signalstörd miljö, där till exempel kontakten mellan pilot och drönare kan brytas. Enligt uppgifter till tidningen rör det sig om så kallade "kamikazedrönare" som är apterade med sprängladdningar.

Statsminister Ulf Kristersson (M) menar att uppgifterna om att Ukraina ska använda amerikanska långdistansrobotar inte bör ses som en eskalering av kriget mot Ryssland.

- Det ska man absolut inte se det som. Det kommer Ryssland hävda naturligtvis, men det är det inte. Ukraina försvarar sig mot Ryssland och har all rätt att försvara sig, helt i enlighet med all internationell rätt, säger Kristersson till TT.

- Jag tycker att vi ska ha is i magen. Vi ska inte fatta några förhastade beslut. Vi har som land respekt för att det bara är USA som kan fatta amerikanska beslut.

(SVT/TT)

Tre ryska och ett iranskt rederi inkluderas nu i EU:s sanktionslistor, skriver TT.

Samtidigt förbjuds export, från EU till Iran, av sådan materiel som kan användas för produktion av till exempel drönare. Även ekonomisk kontakt med hamnar och slussar som kan användas för att skicka iranska drönare till Ryssland förbjuds.

Ryssland undviker systematiskt sanktioner för att kunna importera delar till drönare som sedan används mot Ukraina.

Se i videon hur västerländska komponenter hamnar i Ryssland.

Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó säger att det är "fruktansvärt farligt" att tillåta Ukraina att använda långdistansvapen från Nato-länder mot Ryssland, rapporterar Reuters.

USA:s president Joe Biden har gett grönt ljus för Ukraina att använda amerikanska långdistansvapen mot mål i Ryssland, enligt uppgifter till flera medier under söndagskvällen.

Många forskare har en svår situation i den ukrainska miljonstaden Charkiv som ligger nära ryska gränsen. Nu tar Luleå tekniska universitet (LTU) emot några av dem för att hjälpa till med återuppbyggandet av landets infrastruktur.

Vid Luleå tekniska universitet pågår just nu ett projekt där studenter från Ukraina kommer till Luleå för att utbyta kunskap när det gäller dagvattenhantering, ett område där universitetet är världsledande.

På måndagsförmiddagen skedde en attack mot kuststaden Odessa, uppger Odessas guvernör Oleh Kiper på Telegram.

Bostadshus träffades och åtta personer dödades enligt initiala uppgifter, uppger guvernören. 18 personer ska ha skadats.

Uppgifterna om att USA tillåter Ukraina att använda långdistansvapen mot mål i Ryssland har lett till starka ryska reaktioner bland olika aktörer i media, konstaterar BBC:s Rysslandsredaktör Steve Rosenberg.

Det är inte förvånande, skriver han, och konstaterar vidare att det som räknas är Kremls respons. Och därifrån har det fortfarande varit knäpptyst. Däremot har Putin tidigare hotat med att det skulle betyda att Nato är i krig med Ryssland.

Vad helgens uppgifter om långdistansvapen skulle kunna få för konsekvenser är oklart. Vita huset har fortfarande inte bekräftat uppgifterna.

Hör SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi om beskedet ovan.

Det är mycket svårt att veta hur många som hittills dött i kriget.

Jonas Kjellén, militäranalytiker på FOI, säger till TT att man förutom ukrainska siffror, kan titta på ett löpande projekt av brittiska BBC och oberoende ryska Mediazona, som registrerar dödsfall utifrån dödsannonser och andra öppna källor.

– De säger nu 77 000. Så många individer har de hittat i form av dödsannonser och sådant.

Han säger att det i militära sammanhang är rimligt att tro det egentliga antalet döda är ungefär dubbelt så högt. Många av de stridande kommer från privatarméer, är frivilliga som lockas av höga bonusar eller fångar som lockas av strukna straff.

– Det är personer som inte har så stort människovärde i Ryssland, säger Kjellén till TT.