Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska marktrupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått sedan den 24 februari 2022, då ryska marktrupper anföll Ukraina från flera håll. Ryssland ockuperar flera regioner i östra och södra Ukraina. Här hittar du SVT:s liverapportering om kriget.
Sent under måndagskvällen skedde en drönarattack mot ett bostadshus i staden Hluchiv i Sumyregionen i norra Ukraina.
Minst 12 personer dog, och bland dem ett barn, skriver räddningstjänsten på Telegram.
Tidningen Kyiv Independent konstaterar att staden Sumy, nära Kurskregionen i Ryssland, är särskilt utsatt för ryska attacker och att dagliga evakueringar sker i området.
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade via videolänk inför EU-parlamentet i Bryssel på tisdagen, 1 000 dagar efter att Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.
I sitt tal tackar den ukrainske presidenten för allt stöd under kriget och tillägger:
– Glöm inte vad Europa kan åstadkomma. Tillsammans kan vi säkerligen pressa Ryssland till en rättvis fred.
Zelenskyj betonade dock att det inte får göras genom eftergifter.
– Putin sätter inget värde på folk eller regler. Han värderar bara pengar och makt. Det är de sakerna som vi måste ta ifrån honom för att återställa freden.
(SVT/TT)
Ukraina har för första gången utfört en attack mot mål inne i Ryssland med en amerikansk långdistansrobot, uppger en källa inom den ukrainska försvarsmakten för RBC-Ukraina.
Attacken ska ha skett mot en rysk gränsregion och uppges ha träffat en militär anläggning nära Karatjev i regionen Brjansk, cirka 13 mil från gränsen.
– Den förstördes framgångsrikt, uppger källan.
Rysslands försvarsdepartement hävdar att sex robotar avfyrades under natten mot tisdagen, varav fem ska ha skjutits ned. Fragment från den sjätte ska ha orsakat en brand på anläggningen, enligt ryska statskontrollerade Tass.
I helgen uppgavs USA:s president Biden ha gett Ukraina grönt ljus att utföra begränsade attacker mot mål i Ryssland med amerikanska långdistansvapen. I första hand med Atacms-robotar som når mål upp till 300 kilometer bort.
Rysslands president Vladimir Putin har godkänt en ny kärnvapendoktrin, rapporterar ryska statliga nyhetsbyrån Tass.
Putin beordrade ändringar i doktrinen bara några veckor före presidentvalet i USA. Enligt dokumentet tar sig Ryssland rätten att använda kärnvapen som svar på en större attack – oavsett varifrån den kommer.
Alla attacker med konventionella vapen som utförs av en icke-kärnvapenstat med hjälp av en nation med kärnvapenkapacitet ses nu också som en gemensam attack, där båda ses som angripande part.
Beskedet kommer efter rapporter om att USA:s president Biden gett Ukraina lov att utföra attacker mot ryska mål med amerikanska långdistansvapen.
(SVT/TT)
"Ukraina kommer aldrig att kapitulera inför ockupanterna och den ryska militären kommer att straffas för att ha brutit mot internationell rätt", enligt ett uttalande från landets utrikesdepartement.
Uttalandet publicerades på tisdagen i samband med att det nu gått 1 000 dagar sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.
Det ukrainska utrikesdepartementet skriver vidare att Ukraina kommer att fortsätta stå emot Rysslands invasion. Man vädjar samtidigt till allierade länder om fortsatt militärt stöd och vill bland annat se ett ökat sanktionstryck mot den ryska ekonomin.
Tusen dagar efter Rysslands förnyade attack mot Ukraina vill Sverige se ett hårdare EU-tryck mot Ryssland.
I ett brev till EU-kommissionen föreslås att samtliga ledamöter i den nya EU-kommission som snart tillträder ska få i uppdrag att ta fram konkreta förslag på hur Ryssland kan "begränsas" inom just deras ansvarsområden.
"EU måste fortsätta göra det vi kan för att stödja Ukraina och öka pressen mot Ryssland – systematiskt och på alla fronter", säger EU-minister Jessica Rosencrantz (M) i ett skriftligt uttalande.
(TT)
Den senaste tiden har det skett massiva attacker mot ukrainsk infrastruktur, och nordkoreansk trupp har samlats i Kursk, konstaterar Katarina Engberg, säkerhetspolitisk analytiker i "Morgonstudion".
Hon tror att Ryssland kommer intensifiera sin krigföring nu, en "kortsiktig upptrappning".
– Jag tror att det blir en upptrappning därför att Ryssland försöker ta så mycket mark som möjligt inför eventuella förhandlingar nästa år.
Men båda sidor är krigströtta, och på sikt, kanske efter sommaren, kan det ske en nedtrappning som slutar i en "frusen konflikt", menar Katarina Engberg.
– De här utmattningstendenserna gör sig gällande även från rysk sida, och att vi får ett eldupphör och i realiteten en frusen konflikt som på Koreahalvön, men kanske aldrig något riktigt fredsavtal.
Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) har genom prover hittat spår av en förbjuden CS-gas, en typ av tårgas som enligt Genèvekonventionen är förbjuden i krig vid den ukrainska fronten.
Både Ryssland och Ukraina har tidigare anklagat varandra för att använda kemiska vapen men proverna är det första som tyder på att den här typen av tårgas har använts i områden med aktiv pågående krigsföring.
Gasen har hittats i prover från både jorden och i rester av granater, uppger OPCW.
Proverna har tagits efter en begäran från Ukraina.
Det går inte att identifiera varifrån gasen kommer enligt OPCW.
Utan att ge några exakta detaljer utlovade Tysklands försvarsminister Boris Pistorius idag en leverans på 4000 AI-styrda attackdrönare till Ukraina. Det rapporterar Frankfurter Allgemeine.
De tysktillverkade drönarna ska vara utrustade för att klara av att operera i en signalstörd miljö, där till exempel kontakten mellan pilot och drönare kan brytas.
Enligt uppgifter till tidningen rör det sig om så kallade "kamikazedrönare" som är apterade med sprängladdningar. CNN rapporterar att de tillverkas av det tyska företaget Helsing.
Statsminister Ulf Kristersson (M) menar att uppgifterna om att Ukraina ska använda amerikanska långdistansrobotar inte bör ses som en eskalering av kriget mot Ryssland.
- Det ska man absolut inte se det som. Det kommer Ryssland hävda naturligtvis, men det är det inte. Ukraina försvarar sig mot Ryssland och har all rätt att försvara sig, helt i enlighet med all internationell rätt, säger Kristersson till TT.
- Jag tycker att vi ska ha is i magen. Vi ska inte fatta några förhastade beslut. Vi har som land respekt för att det bara är USA som kan fatta amerikanska beslut.
(SVT/TT)