De tre domarna i High Court har tagit ställning till en grupptalan som lämnades in i oktober, som för fram att den brittiska regeringen inte har rätt att själv aktivera artikel 50 i Lissabonfördraget utan parlamentets godkännande.
Domstolen beslutar att premiärminister Theresa May måste gå via parlamentet, vilket kan komplicera omständigheterna kring EU-utträdet.
Parlamentsledamöterna kan då debattera och rösta om när artikel 50 ska aktiveras, vilket kan leda till förseningar och andra utmaningar för utträdesprocessen.
Slutet av mars
Premiärminister May har sagt att hon kommer att aktivera utträdet i slutet av mars nästa år – vilket skulle inleda två år av skilsmässoförhandlingar. Men enligt den tidigare brittiske ambassadören John Kerr, som utarbetat artikel 50, innebär inte det att det då inte finns någon återvändo för Storbritannien.
– Det är möjligt att ändra sig under processens gång, säger Kerr till BBC.
Sedan May meddelade att hon tänkte påbörja brexitprocessen i mars har pundet tappat omkring 5 procent mot dollarn, den lägsta nivån på över tre decennier.
Marknaden oroas
Finansmarknaden oroas över att den brittiska regeringen siktar på det som kommit att kallas en hård brexit, alltså att landet lämnar EU utan att ha säkrat tillgången till den inre marknaden. Om parlamentet – där majoriteten av ledamöterna ville stanna i EU – får inflytande över processen tror investerare på en mjukare brexit, vilket också skulle stärka pundet.
Regeringen överklagar beslutet till den brittiska högsta domstolen, meddelar High Court i London. Högsta domstolen kommer att ta upp fallet den 5 december, uppger Reuters.
Detta gäller domen
High Court har avgjort vem som har rätt att åberopa artikel 50 i Lissabonfördraget, det vill säga den formella process genom vilken Storbritannien meddelar EU sin avsikt att lämna unionen.
Aktiverandet av artikel 50 sparkar i gång två år av utträdesförhandlingar.
Premiärminister Theresa May hävdar att beslutet är ett ”kungligt privilegium” (royal prerogative), alltså att folket inte behöver tillfrågas och att beslutet ligger hos regeringen. Men målsägarna hävdar att parlamentet måste tillfrågas, då det handlar om att ta bort rättigheter som införts inom ramen för den lag från 1972 som reglerar Storbritanniens relation med EU.
De kräver att regeringen lägger fram ett lagförslag om brexit som parlamentet kan debattera och rösta om.