SVT:s klimatkorrespondent Erika Bjerström har besökt Brighton, där kommunfullmäktiges beslut att återförvilda den anrika golfklubben Waterhalls marker inte enbart väckt positiva reaktioner. Foto: SVT

Enorma ytor ska återförvildas i EU:s nya klimatplan

Uppdaterad
Publicerad

Det är det senaste vapnet i kampen mot klimatkrisen. Senare i vår kommer EU-kommissionen lägga fram ett lagförslag som innebär att en yta motsvarande Belgien, Luxemburg och Nederländerna ska återförvildas. Det skulle binda 300 miljoner ton koldioxid årligen. 

Nu ska det bli lag på att alla EU-länder måste restaurera slitna marker. I alla fall om EU-kommissionen får igenom sitt lagförslag. Slitna jordbruksmarker, utdikade strandängar och kalhyggen ska restaureras och åter bli vild natur.

Det är dels en åtgärd mot den pågående utrotningen av arter och ett sätt att binda utsläppen av växthusgaser. En studie gjord av EEA, Europeiska miljöbyrån, visar att städer och betonginfrastrukturer fortsätter att bre ut sig och att landskapen blir alltmer fragmenterade. Också FNs klimatpanel IPCC förordar i sina kommande arbetsrapporter 2 och 3 så kallade naturbaserade lösningar.

Klimatlösningar

Handlar om enorma ytor

Klimatförändringarna och den pågående artutrotningen hör ihop. Om till exempel insekter fortsätter att försvinna så hotas på sikt matförsörjningen.

Enligt en studie i tidningen Nature skulle detta kunna bli en av de billigare och mest effektiva vapnen i kampen mot att avvärja klimatkrisen. Enligt studien så skulle man globalt  behöva återförvilda en yta som motsvarar Kina. Då skulle man kunna binda nästan hälften av de utsläpp som människan historiskt orsakat sen mitten av 1800-talet. Det skulle också kunna hejda 70 procent av den pågående artutrotningen. Men det rör sig alltså om enorma ytor. 

Det tätbefolkade Storbritannien har systematiskt inlett ett arbete med så kallad rewilding. Där uppstår det ständigt konflikter med bland annat jordbruket, till exempel när vilda djur som bison, bävrar och havsörnar återintroduceras.

Planer för golfbana skapar konflikt

I kuststaden Southend-on-Sea har till exempel 600 hektar åkermark lagts ner för att återskapa strandängar och laguner för rastande flyttfåglar. I Brighton beslöt kommunfullmäktige 2020 att säga nej när det anrika golfklubben Waterhall från 1923 ville förnya sitt arrende.

I dag står golfhuset öde och bunkrarna växer igen. Här ska örtesrika ängar återskapas på de kalkrika markerna bland annat med hjälp av fritt strövande boskap, som sprider fröna via gödslet.

– Det här är lika artrikt som en regnskog i miniatyr, säger projektledaren Jamie Lloyd.

Men golfaren Terry Bones är rasande och anser att hela projektet är en modefluga:

– Golfbanor är också natur, vi har rävar på golfbanan, säger han till SVT:s utsända.

Återförvildning fråga för hela EU

Brittiska regeringen har beslutat att 30 procent av alla slitna marker ska restaureras och återförvildas till 2030. Det väntas binda 12 procent av landets utsläpp av växthusgaser.

När återförvildning nu ska ske över hela EU så väntas konflikterna mellan lantbrukare och naturvårdare att skärpas. I Storbritannien har lantbrukarnas intresseorganisation därför börjat utveckla metoder hur lantbruket ska kunna samverka med naturintressen, för att skapa en balans mellan klimat- och naturåtgärder och matproduktion. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatlösningar

Mer i ämnet