Överenskommelsen om ett pristak, något som länge diskuterats länderna emellan, nåddes på fredagen. Polen har tidigare ställt sig tveksamt till nivån på pristaket, men landets EU-ambassadör meddelade på fredagskvällen att man godkänt uppgörelsen.
Medlemmarna i unionen ska därmed max få betala 60 dollar per fat rysk olja från och med måndag. Syftet är att begränsa inkomsterna från oljeexporten.
Efter beskedet meddelade även G7-länderna USA, Kanada, Japan och Storbritannien att de kommer att tillämpa pristaket.
Kan sälja till andra länder
Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan, tror inte att det nya pristaket får någon större effekt.
– Det är ett ganska generöst tak av EU, säger han.
För EU är det en balansgång – man vill hitta en nivå som Ryssland kan godta som samtidigt innebär att landets exportinkomster minskar. För Ryssland är alternativet att skeppa oljan till andra delar av världen, vilket blir mer kostsamt.
– 60 dollar per fat är inte ett jättelågt pris för rysk olja, så det finns ekonomiska incitament för Ryssland att gå med på det här, säger han.
”Behöver vara mer ambitiös”
Effekten på den ryska ekonomin blir marginell, menar han.
– Man behöver vara mer ambitiös kring det här pristaket om det verkligen ska få effekt på den ryska ekonomin. Då behöver man ett pristak som ligger närmare 30 dollar per fat än 60 dollar per fat.
Högre bränslepriser avskräcker
Vid svenska bensinpumpar lär det nya taket inte få någon större effekt. Det menar SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén. Ett för lågt pristak skulle Ryssland inte godta. Det skulle minska utbudet på olja i Europa vilket i sin tur drar upp bränslepriserna. Det är något EU-länderna försökt undvika, säger Norén.
– Det är designat så att det inte ska ta bort så väldigt mycket av priset. Det kanske gör rysk olja marginellt billigare, säger han.