– Av allt att döma är detta ett mordförsök med statsinblandning. Det verkar handla om en ovanlig och exklusiv nervgas som få länder har resurser att tillverka eller har tillgång till. I Ryssland hanteras de i speciella skyddslaboratorier som generellt anses vara kopplade till säkerhets- och underrättelsetjänsterna. Det krävs också stora resurser för att hantera logistiken, säger Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

Nervgas avslöjande

Han får medhåll av säkerhetsexperten Joakim von Braun, som arbetat på Säpo och inom militär underrättelsetjänst.

– Använder man sådana här nervgifter som ingen normal brottsling har tillgång till, då pekar man finger åt sig själv. Det finns inga andra än Ryssland och USA som har så här exotiska gifter. När man utför attentat av den här typen utomlands så lyser det i ögonen att det är en synnerligen kvalificerad mördare som utför detta.

Enligt FOI har de flesta länder i Västeuropa, även Sverige, ett så kallat skyddslaboratorium där man hanterar giftiga substanser som klassas som kemiska vapen.

Agenter måltavlor

Efter Sovjetunionens upplösning har det förekommit ett tiotal misstänkta giftmord, mordförsök och förgiftningar där den ryska staten eller underrättelsetjänsten i en del fall utpekats som skyldiga. Ryska underrättelseofficerare som avslöjat hemligheter har varit måltavlor och även politiska aktivister och regimkritiker, som i fallen med Aleksandr Litvinenko och Vladimir Kara-Murza.

Egna initiativ

Fredrik Westerlund på FOI anser att det ofta är svårt att avgöra om dessa mord och mordförsök varit sanktionerade av den ryska staten eller om de skett på underrättelsetjänstens eget initiativ.

– De utrikespolitiska följderna av ett attentat har rimligen stämts av med den politiska ledningen. Ryssland bär som stat ett ansvar om dess giftiga substanser kommer till användning, säger Fredrik Westerlund.

Stämmer inte

Enligt Joakim von Braun är den normala gången i Ryssland när det gäller avhoppare att de får en dom i en hemlig domstol. Även de avhoppare som har avrättats har först dömts till döden i en domstol. Sergej Skripal dömdes till 13 års fängelse och degradering. Han tilläts lämna landet i den utväxling som skedde med ryska agenter.

– Att sedan attackera honom stämmer inte överens med vad Ryssland normalt brukar göra. Det har blivit mindre rättssäkerhet för spioner, konstaterar han.

Personlig hämnd?

– I Skripals fall kan det handla om personliga hämndmotiv eftersom han avslöjat ryska hemliga agenter som var verksamma i andra länder. Ibland agerar delar av den ryska statsapparaten i egna intressen med ekonomiska motiv. Det kan också handla om att skicka en signal till dem som överväger att förråda Ryssland eller hota makten att de inte kan känna sig säkra, hävdar Fredrik Westerlund som specialiserat sig på ryska militära frågor inom FOI. Han tillägger att man ännu inte vet om det finns en koppling till Ryssland.

Fredrik Westerlund fortsätter:

– Sannolikt kommer vi inte att få veta de exakta motiven men det kan vara möjligt att avgöra vem som ligger bakom, särskilt om man använt en sällsynt substans som få har tillgång till.

Ryssland förnekar

Ryssland har förnekat all inblandning och anser att händelsen är en del av en anti-rysk kampanj.