Anledningen är att Finland, liksom Polen och Bulgarien, vägrar att betala för den ryska gasen i rubel. Ryssland och det statligt ägda Gazprom, ett av världens största olje- och gasföretag, har sedan den 1 april krävt att utländska bolag som vill köpa rysk olja och gas betalar i rubel i ett försök att omvandla dollar och euro till den ryska valutan.

Enskilda hushåll inte särskilt beroende

I dag utgör gas ungefär fem procent av Finlands totala energikonsumtion, däremot levereras 90 procent av gasen från Ryssland. Enskilda hushåll är inte särskilt beroende av den ryska gasen men industrier, såsom skogs- och kemikalieindustrin, och bland annat bagerier riskerar att påverkas i större skala, menar Liselott Lindström.

– Bagerier och skogsindustrin kan ersätta gasen med olja men för kemikalieindustrin, som använder gasen som råvara, är det betydligt svårare.

Gasledning från Estland

För att säkra upp tillgången på gas till sina kunder under sommaren planerar Gasum att importera gas från andra källor via ledningen Balticconnector, en gasledning mellan Finland och Estland. Dessutom har flera industrier förberett sig inför det befarade stoppet.

– Flera industrier har lagt om och kan använda olja eller flytande naturgas som substitut. Därtill planerar Estland och Finland för att installera en flytande naturgas-terminal som ska underlätta för länderna, säger Liselott Lindström.

Gasum har dock varnat för att överföringskapaciteten i Balticconnector är bristfällig.

– Och när reserverna har tagit slut finns det en risk för att kapaciteten inte räcker till, säger Liselott Lindström.