I veckan avslutades den 65:e upplagan av FN:s kvinnokommission, ett internationellt toppmöte för kvinnors rättigheter. Slutsatsen: Coronapandemin har drabbats kvinnor hårdare än män på nästan alla mätbara sätt.
– Vi har redan en jämställdhetskris, säger Sveriges tidigare jämställdhetsminister Åsa Regnér, som i dag är vice chef på FN:s enhet för kvinnors rättigheter, till SVT Nyheter.
Kvinnor har förlorat jobbet i större utsträckning, våldet mot kvinnor har ökat och fler kvinnor har fallit ner i fattigdom.
– När kvinnor är hungriga blir barn också hungriga. När kvinnors inkomster sinar är det barn som drabbas och det drar med sig hela samhällen.
Få krisåtgärder riktade till kvinnor
FN har gått igenom nästan alla ekonomiska krispaket som världens regeringar har infört. Bara 20 procent av åtgärderna svarar mot kvinnors socioekonomiska situation.
– Kvinnor har bokstavligt talat räddat livet på oss andra under pandemin genom sitt arbete i sjukvårdssektorn, utan att vi kan se att deras löner har pressats uppåt eller andra villkor har blivit bättre.
Men det finns ljuspunkter, menar Åsa Regnér. Allt fler regeringar talar om jämställdhet, stiftar lagar och beslutar om reformer som ska främja kvinnors rättigheter.
En viktig pusselbit för att skapa förändring är fler kvinnor i beslutsfattande positioner. I dag är det bara 25 procent kvinnor som är parlamentariker i världen, 22 länder som leds av kvinnor och 14 länder som har jämställda regeringar.
”En överlevnadsfråga”
De nordiska länderna, som innan pandemin hade ett annat utgångsläge än många andra länder, har klarat jämställdhetskrisen bättre, enligt Åsa Regnér. Men det finns saker att göra.
– Det som bekymrar mig är att man inte ser ett tryck uppåt när det gäller villkor på arbetsmarknaden för kvinnor inom vård-, äldreomsorg och barnomsorg, som varit fullständigt avgörande för att samhället klarar sig. Jag tror att det är en överlevnadsfråga.