FN:s globala ramverk ”Global compact for safe, orderly and regular migration” innehåller 23 mål för ett förbättrat samarbete kring internationell migration och för ”gemensam förståelse, delat ansvar och ett enat syfte kring migration”. Det innehåller mål som att minska illegal migration, att underlätta integrering av migranter och underlätta för dem att återvända. 

De som vänt sig emot innehållet har bland annat menat att det är otydligt och saknar verklighetsanknytning.

”Avtalet är för omfattande, för ogenomtänkt och kan verkligen få svåra konsekvenser för svenska kommuner och skattebetalare”, skriver Kristianstadbladets politiska redaktör Carolin Dahlman.

Sverigedemokraterna har kritiserat avtalet och vill inte skriva under.

”Ett avtal med enorma brister, som övergetts av länder med ansvarsfull syn på migration, som skriver om att styra media, som är luddigt men insinuant. Ett sådant avtal ämnar en övergångsregering signera. Vi vänder oss till våra nordiska vänner istället,” skriver Paula Bieler, migrationspolitisk talesperson, på Twitter.

I juli i år godkände samtliga FN:s medlemsländer, utom USA, sluttexten i överenskommelsen. Sedan dess har flera länder dragit sig ur, bland dem Ungern, Österrike, Tjeckien, Kroatien, Israel och senast Polen och Australien. 

”Överenskommelsen misslyckas att på ett adekvat sätt skilja mellan personer som kommer in i Australien olagligt och de som kommer till Australien på rätt sätt, särskilt med hänsyn till tillhandahållande av välfärd och andra fördelar”, skriver den australiensiska regeringen i ett uttalande.

En av farhågorna har varit att länderna som skriver under kommer att tvingas ändra lagar. I ramverket skriver man att man ”bekräftar staternas suveräna rätt att bestämma över sin nationella migrationspolitik och deras rätt att reglera migration inom deras jurisdiktion”.

Till Metros Viralgranskaren säger Henry Mårtenson, på enheten för migrations- och asylpolitik vid Justitiedepartementet, att ramverket är ickerättsligt bindande.

– Det består av politiska åtaganden och exempel på åtgärder som stater kan genomföra om de så önskar, säger han. 

”Sverige välkomnar den balanserade sluttexten och har för avsikt att ge stöd till migrationsramverket vid högnivåkonferensen i Marrakech i december”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

Men den utdragna regeringsbildningen gör att vi fortfarande inte vet hur regeringen ser ut när ramverket ska skrivas under. Enligt Expressen har Moderaterna ännu inte tagit ställning till om de anser att dokumentet ska skrivas under. 

– Vi tror på internationellt samarbete, inte minst i migrationsfrågorna – och det kan finnas en del gott i detta. Många migranter far väldigt illa runtom i världen. Men det finns också frågetecken. Risken är ju att det här avtalet kan bli tvingande på sikt, säger Johan Forssell (M), migrationspolitisk talesperson, till tidningen. 

Här finns avtalet i sin helhet.