• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Koldioxidinfångning har pekats ut av FN som en teknik med ”betydande” potential för att bromsa klimatförändringarna. Men tekniken är betydligt dyrare än att släppa ut koldioxid. Foto: Frank Augstein/AP/TT

”För billigt släppa ut koldioxid”

Uppdaterad
Publicerad

Koldioxidinfångning och lagring målas upp som den stora klimaträddaren av bland annat olje- och cementindustrin. Men det är helt orealistiskt, enligt kvalitetsäkringsföretaget DNV GL.

– Det är allt för billigt att släppa det rakt ut, säger Kåre Helle som är chef för DNV GL:s enhet för analys av koldioxidtekniken.

För att tekniken ska ha någon effekt måste det byggas en fullskaleanläggning i veckan de närmaste åren, enligt DNV GL. I EU finns i dag inte en enda. I Nordamerika endast två.

Norge har visserligen avskilt koldioxid från naturgas i två decennier men den första CCS-anläggningen för bland annat cementindustrin och bioenergivärmeverk som just nu planeras i Norge ligger flera år bort. Hittills har det bara funnits testanläggningar.

”Stort berg att klättra”

– Detta är ett stort berg att klättra över, säger Kåre Helle.

Skälet till att det går så långsamt är, enligt Kåre Helle, enkelt. Priset för att industrin ska släppa ut koldioxiden rakt ut i luften är så mycket lägre än kostnaderna för CCS-tekniken.

I EU ligger priset för en utsläppsrätt i dag på runt 24 euro per ton koldioxid. CCS-tekniken beräknas i början kosta mellan 100 och 200 euro per ton. Det vill säga minst fyra gånger så mycket.

– Samhället har inte gjort tillräckligt för att dra åt den där skruven tillräckligt hårt, säger Kåre Helle.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.