I Daniel Ritters avhandling om obeväpnade revolutioner har det som i dag blivit känt som den islamiska revolutionen i Iran en unik ställning.

– Det som är mest spännande för mig som forskare är sättet som den utspelades på. Miljontals människor gick ut på gatorna, förhållandevis obeväpnade och satte under lång tid press på kungen till dess att han valde att lämna landet, säger han.

Maktbalansen i världen förändras

Resultatet av revolutionen kastade om maktbalansen i världen eftersom USA förlorade sin nära allierade i Mellanöstern.

– På ett par år går USA från att vara Irans stöttepelare till att vara landets fiende, ett förhållandet som i dag är ömsesidigt, säger Daniel Ritter.

Revolutionen var också första gången som islam som religion blev ”politisk explicit”, menar han, i och med att den muslimske ledaren Khomeini tog över makten från Irans kung, shahen. 

– De flesta som demonstrerade hade nog inte full koll på vad Khomeini hade i åtanke, de ville helt enkelt bara bli av med en diktator. Det var först efter att shahen hade lämnat landet som Khomeini lyckades befästa sin makt och islam gjorde sitt egentliga intåg i det offentliga livet.

Nytt styrelseskick skapas

Maktövertagande medförde också ett styrelseskick som världen inte tidigare hade skådat.

– Khomeini uppfinner i praktiken en ny doktrin där tanken är att en religiös ledare bör styra inte bara sådant som kan kopplas direkt till religionen, men även politiska aspekter, säger Daniel Ritter.

För människorna i Iran resulterade revolutionen i ett fundamentalt annorlunda land att leva i.

– Innan revolutionen var Iran på många sätt ett västerländskt samhälle. Efter revolutionen har situationen för de fattiga förbättrats något.

– Men de som kanske har påverkats mest är kvinnorna. Innan revolutionen kunde kvinnor delta i det offentliga livet på ett helt annat sätt än vad som är möjligt i dag, säger Daniel Ritter.