De förändringar som det nya regimskiftet egentligen innebar blev en överraskning för många. Man hade förvisso stått bakom den religiöse ledaren Khomeini, men inte det islamiska styret som han senare kom att implementera.

– De som satte revolutionen till verket hade väl inte en tanke på vilka konsekvenser det skulle få för flera generationer framåt, och inte bara deras egen, säger Zohreh som bott i Sverige i 33 av sina 37 år. 

Jamak Rezaies släkt hamnade i många olika länder.

– Hade inte den iranska revolutionen 1979 ägt rum hade varken min familj, drygt halva min släkt och våra vänner migrerat. Nu kallar vi Sverige, Nederländerna, Kanada, Tyskland, USA och Nya Zeeland för våra nya hemländer, säger hon. 

Kriget en viktig faktor 

Efter revolutionen följde ett blodigt krig med grannlandet Irak. Den dåvarande diktatorn Saddam Hussein såg sin chans när Iran såg ut att vara på randen till kaos efter motsättningarna det nya regimskiftet förde med sig.  

Eftergifterna av kriget blev nästan en miljon döda, enligt den officiella siffran från de båda länderna. Och många hamnade på flykt.

Under åren 1984-1989 var den största gruppen asylsökande i Sverige från Iran, enligt Migrationsverket. I dag är det ungefär 112 000 människor som har iranskt påbrå i landet. Det är människor som antingen själva är födda i Iran eller har ena eller båda föräldrar födda i landet, uppger Statistiska centralbyrån. 

– Min familj kom till Sverige främst på grund av det pågående kriget som kom strax efter. Jag tror man ibland förbiser krigets påverkan på revolutionens gång, säger Shahryar Bahremandi.