På ett sjukhus i São Paulo föddes nyligen en liten flicka med kejsarsnitt som burits av sin 32-åriga mamma i 35 veckor. Mamman har saknat en fungerande livmoder, men har genomgått en livmoderstransplantation där donatorn varit avliden.

Nu har den 32-åriga kvinnan blivit först någonsin i sitt slag att föda ett barn, vilket uppmärksammas i den medicinska tidskriften The Lancet.

Barnet ska ha fötts utan större komplikationer och vara nära åtta månader och väga 7,2 kilo när artikeln skrevs.

– Vårt resultat bidrar till att ge kvinnor med infertil livmoder fler alternativ, säger forskaren och läkaren Dani Ejzenberg vid universitetssjukhuset i São Paulo till The Lancet.

”En framgång”

Ejzenberg menar att donerade livmödrar från avlidna kvinnor gör att fler kan få tillgång till behandlingen. Det eftersom att det vid tidigare liknande operationer funnits en donatorn som varit vid liv. I de flesta fall har det då varit en nära anhörig.

– Det är en framgång inom forskningsområdet och innebär att donationspoolen, som trots allt är väldigt begränsad, utvidgas, säger Mats Brännström läkare och forskare inom livmodertransplantation vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Han ger det brasilianska läkarteamet beröm. Före operationen genomförde de ett studiebesök på just Sahlgrenska där man 2013 genomförde den första lyckade livmodertransplantationen som resulterade till att ett barn föddes.

Enligt Brännström är fördelen med en avliden donator att det blir en person mindre som utsätts för risker.

– Man slipper det kirurgiska ingreppet på en levande person, vilket är det svåra. Men dilemmat är att man inte vet så mycket om donatorn, exempelvis om livmodern är fri från cellförändringar, säger Mats Brännström, och fortsätter:

– I en donation från en släkting är det i stället ofta mindre problem med att kroppen stöter ifrån sig organet.

Hans Göteborgsbaserade forskarteam har nu fått klartecken att genomföra operationer med avlidna donatorer.

Sätter ofta press på släktingar

Men det finns etiska problem med livmoderdonationer, anser vissa forskare. Bristen på organ gör att släktingar, oftast mamma till sin barnlösa dotter, känner sig tvungna att donera även om det är frivilligt och inte innebär en ekonomisk kompensation.

Det kan också finnas fler aspekter utanför de medicinska som gör att det finns ett behov av etisk analys, enligt Lisa Guntram, forskare vid Linköpings universitet.

– Rent biologiskt har livmodern en reproduktiv funktion fram till en viss ålder. Men den kan fortfarande fylla en funktion för en kvinnas identitet, något vi vet väldigt lite om. För att få ett svar på om det är lätt eller svårt att donera sin livmoder krävs det mer forskning, säger Guntram.