På ett sjukhus i São Paulo föddes nyligen en liten flicka med kejsarsnitt som burits av sin 32-åriga mamma i 35 veckor. Mamman har saknat en fungerande livmoder, men har genomgått en livmoderstransplantation där donatorn varit avliden.
Nu har den 32-åriga kvinnan blivit först någonsin i sitt slag att föda ett barn, vilket uppmärksammas i den medicinska tidskriften The Lancet.
Barnet ska ha fötts utan större komplikationer och vara nära åtta månader och väga 7,2 kilo när artikeln skrevs.
– Vårt resultat bidrar till att ge kvinnor med infertil livmoder fler alternativ, säger forskaren och läkaren Dani Ejzenberg vid universitetssjukhuset i São Paulo till The Lancet.
”En framgång”
Ejzenberg menar att donerade livmödrar från avlidna kvinnor gör att fler kan få tillgång till behandlingen. Det eftersom att det vid tidigare liknande operationer funnits en donatorn som varit vid liv. I de flesta fall har det då varit en nära anhörig.
– Det är en framgång inom forskningsområdet och innebär att donationspoolen, som trots allt är väldigt begränsad, utvidgas, säger Mats Brännström läkare och forskare inom livmodertransplantation vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Han ger det brasilianska läkarteamet beröm. Före operationen genomförde de ett studiebesök på just Sahlgrenska där man 2013 genomförde den första lyckade livmodertransplantationen som resulterade till att ett barn föddes.
Enligt Brännström är fördelen med en avliden donator att det blir en person mindre som utsätts för risker.
– Man slipper det kirurgiska ingreppet på en levande person, vilket är det svåra. Men dilemmat är att man inte vet så mycket om donatorn, exempelvis om livmodern är fri från cellförändringar, säger Mats Brännström, och fortsätter:
– I en donation från en släkting är det i stället ofta mindre problem med att kroppen stöter ifrån sig organet.
Hans Göteborgsbaserade forskarteam har nu fått klartecken att genomföra operationer med avlidna donatorer.
Sätter ofta press på släktingar
Men det finns etiska problem med livmoderdonationer, anser vissa forskare. Bristen på organ gör att släktingar, oftast mamma till sin barnlösa dotter, känner sig tvungna att donera även om det är frivilligt och inte innebär en ekonomisk kompensation.
Det kan också finnas fler aspekter utanför de medicinska som gör att det finns ett behov av etisk analys, enligt Lisa Guntram, forskare vid Linköpings universitet.
– Rent biologiskt har livmodern en reproduktiv funktion fram till en viss ålder. Men den kan fortfarande fylla en funktion för en kvinnas identitet, något vi vet väldigt lite om. För att få ett svar på om det är lätt eller svårt att donera sin livmoder krävs det mer forskning, säger Guntram.
Livmodertransplantation
I Sverige har forskningen kring livmodertransplantationer pågått sedan 1999. Forskning har gjorts och görs också på många andra platser i världen.
De första försöken i Sverige gjordes på möss, och 2003 kunde man rapportera de första graviditeterna i världen med levande avkomma från mus. Därefter började man forska på får.
Den första transplantationen på människa i Sverige gjordes 2012. Flera kvinnor har efter det fått livmödrar transplanterade och ingreppet har med tiden effektiviserats. I dag är operationstiden för donatorn cirka tio timmar.
Efter transplantationerna har graviditetsförsök påbörjats med hjälp av IVF. I september 2014 föddes världens första barn till en kvinna med transplanterad livmoder. Efter det har flera barn fötts, både i Sverige och i andra länder.
Kvinnorna måste behandlas med avstötningshämmande läkemedel efter transplantationen. När kvinnan fött de barn hon önskat opereras livmodern bort igen. Den kan inte användas på nytt.
Källa: Sahlgrenska akademien, Göteborgs universitet
TT