Afwerki togs emot på flygplatsen av den etiopiske premiärministern Abiy Ahmed. Den eritreanske presidenten välkomnades med röda mattor, tre musikkårer och ett kompani med traditionella dansare. Kortegevägen in till huvudstaden kantades av tusentals etiopier klädda i vitt med palmblad i händerna.
Fred efter blodiga konflikter
Vid den officiella lunchen demonstrerades de nya relationerna med skratt och omfamningar. Abiy försäkrade att hans gäst är ”älskad, respekterad och saknad av det etiopiska folket”.
-Vi är inte längre invånare i två länder. Vi är ett folk, sade Isaias till de politiska dignitärer och kulturpersonligheter som bjudits in till lunchen.
Eritrea var en gång en del av Etiopien och utgjorde landets kust mot Röda havet, innan invånarna 1993 röstade för självständighet efter årtionden av blodiga konflikter. I kriget 1998–2000 dödades omkring 100 000 människor i strider om var gränsen skulle gå.
Öppnade förbindelser
De två nationerna har dock ”förnyat sin historiska allians” och går nu ”framåt sida vid sida för ömsesidig framgång och stabilitet”, enligt ett Twitterinlägg från Eritreas informationsminister Yemane Meskel, som citerar Afwerki.
Fredsavtalet har redan fått synbara effekter för invånarna i de två grannländerna, som för första gången på två decennier nu kan tala med varandra i telefon. Från och med nästa vecka går det återigen direktflyg mellan länderna, som fram till alldeles nyligen var bittra fiender.
Besöket ska pågå i tre dagar. Under besöket ska bland annat Eritreas ambassad åter öppnas, enligt det etiopiska etermediebolaget Fana.
Fakta: Konflikten Etiopien-Eritrea
Konflikten mellan Etiopien och Eritrea är infekterad och sträcker sig långt tillbaka i tiden. Under 1800-talet var Eritrea en italiensk koloni men landet togs senare över av Storbritannien under andra världskriget då Etiopien ockuperades tillfälligt. Efter kriget ville Etiopien dock ta kontroll över Eritrea, men flertalet eritreaner ville ha självständighet.
1951 införlivades Eritrea med Etiopien. Motståndet mot det etiopiska styret växte och 1961 utbröt ett väpnat uppror som blev starten på 30 års frihetskrig.
Så småningom beslutade världssamfundet om en kompromiss.
Mellan 1998 och 2000 kulminerade konflikten mellan länderna i ett blodigt krig som utlöstes av en gränstvist. Upp till 100 000 människor dog innan striderna upphörde efter internationell medling, där parterna enades om att låta en kommission tillsatt av FN avgöra gränsdragningen. Men när kommissionen slog fast att det omstridda området Badme tillhör Eritrea vägrade Etiopien att godkänna det. Regeringen i Addis Abeba har krävt nya förhandlingar med Eritrea, något som regeringen i Asmara vägrat att gå med på.
Den 8 juli 2018 meddelade länderna att ett fredsavtal hade slutits och dagen efter skrevs avtalet under av Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed och Eritreas president Isaias Afwerki i Eritreas huvudstad Asmara.
Källa: TT